Sveriges Skolledare har antagit nya politiska ställningstaganden om säkerhetsarbetet i förskola och skola samt beslutat om en särskild kris- och beredskapsstadga som ska gälla vid höjd beredskap, uppger organisationen. Bakgrunden är ett förändrat säkerhetsläge med ökade krav på både skolor och fackliga organisationer.
– Våra medlemmar behöver rutiner, praktiskt stöd och en arbetsmiljö som håller. Med dessa beslut stärker vi både förbundets beredskap och vårt stöd till skolledare i vardagen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges Skolledare.
De nya ställningstagandena ska tydliggöra skolledares behov och förutsättningar i en vardag med ökade säkerhetskrav, medan kris- och beredskapsstadgan ska säkerställa att förbundet kan fungera stabilt om säkerhetsläget skärps. Tillsammans beskrivs de stärka både skolledarnas och förbundets beredskap i en tid då ansvar, trygghet och kontinuitet blivit allt viktigare.
Ökade krav på trygg och säker skolmiljö
Enligt Sveriges Skolledare har de senaste årens förändrade omvärldsläge ökat trycket på förskolor och skolor. Rektorer får fler uppgifter kopplade till säkerhet, brottsförebyggande arbete och hantering av incidenter, utöver det ordinarie utbildningsuppdraget.
Det nya politiska ställningstagandet klargör förbundets syn på skolledares ansvar och vilka förutsättningar som krävs för att uppdraget ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Dokumentet lyfter särskilt behovet av strukturerade riskbedömningar, tillräckliga resurser och riktad utbildning innan nya säkerhetsrelaterade uppdrag införs i verksamheten.
Ställningstagandet betonar också att rektors kärnuppdrag inte får trängas undan när nya krav tillförs och att skolledare inte ska utsättas för ökade risker för hot och våld till följd av nya lagar eller uppdrag.
– Säkerhetskraven har ökat kraftigt. Rektorer måste kunna fokusera på utbildningen och samtidigt hantera nya regler, ansvar och komplexa avvägningar. Då krävs ett starkt stöd från både huvudmän och staten, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Ny kris- och beredskapsstadga vid höjd beredskap
Vid en enhällig kongress beslutade Sveriges Skolledare om en ny kris- och beredskapsstadga som ska reglera hur förbundet ska fungera vid höjd beredskap. Stadgan ska endast aktiveras om regeringen beslutar om höjd beredskap och förbundsstyrelsen fattar ett särskilt beslut om att tillämpa den.
Syftet med stadgan är att säkra beslutsförmåga, kontinuitet och demokratisk legitimitet även i lägen där ordinarie beslutsordning inte kan tillämpas, till exempel vid allvarligt försämrat säkerhetsläge eller störningar i samhällsfunktioner.
– Vi behöver kunna fungera även när förutsättningarna snabbt förändras. Krisstadgan ger oss en tydlig ordning för hur beslut ska fattas och hur vi upprätthåller verksamheten om Sverige hamnar i en mer utsatt situation, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Med de nya besluten vill Sveriges Skolledare stärka både skolledares praktiska stöd i det dagliga säkerhetsarbetet och förbundets egen interna beredskap i händelse av kris.
