Svenska bolag bedöms i betydande omfattning bidra till en indirekt export av produkter från Sverige till Ryssland i strid med Europeiska unionens handelssanktioner, enligt den myndighetsgemensamma lägesbild som har tagits fram av Sanktionssamverkansrådet där bland andra Polismyndigheten ingår.
– Vi har samtidigt ett mycket lågt inflöde av anmälningar om sanktionsbrott som inkommer till Polismyndigheten och Tullverket. Det är oroande, säger Johan Grenfors, polismästare vid Nationella operativa avdelningen och ordförande i Sanktionssamverkansrådet.
Exporten till Ryssland minskar – ökar till närområdet
Beräkningar från Kommerskollegium visar att Sveriges direkta varuexport till Ryssland har sjunkit kraftigt sedan Europeiska unionens sanktioner började införas efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Samtidigt har värdet på svensk varuexport till flera länder i Rysslands geografiska närhet ökat markant under perioden februari 2022 till och med september 2024.
En del av ökningen förklaras, enligt lägesbilden, av att svenska bolag som tidigare hade omfattande försäljning till Ryssland nu har hittat nya marknader eller bedriver handel med kringliggande länder i stället. Men den effekten räcker inte för att förstå hela utvecklingen.
– Det är otillräckligt för att förklara hela utvecklingen. Vi drar slutsatsen att förändringarna av handeln även beror på kringgående av sanktionerna mot Ryssland genom bolag verksamma i dessa länder, säger Johan Grenfors.
För närvarande pågår endast en handfull förundersökningar om misstänkta sanktionsbrott vid Polismyndigheten respektive Tullverket, vilket bedöms stå i kontrast till de omfattande handelsförändringar som myndigheterna ser i statistiken.
Flera metoder för att kringgå sanktioner
I lägesbilden beskriver Sanktionssamverkansrådet flera återkommande sätt att kringgå sanktionerna. Ett mönster är att svenska bolag som tidigare exporterat direkt till Ryssland etablerar sig på helt nya marknader med nya kunder, där dessa kunder ofta är nystartade företag. En annan metod är att exporten går till bolag i länder som inte tillämpar sanktioner mot Ryssland, varifrån varorna sedan kan säljas vidare.
Myndigheterna lyfter också fram att komplexa internationella bolagsstrukturer används för att dölja faktiska affärspartners. Tillverkning eller export kan flyttas till dotterbolag eller filialer i länder som saknar sanktionslagstiftning eller där tillämpningen av sanktioner mot Ryssland är svag.
Vidare pekar lägesbilden på att export av produkter med komponenter som kan monteras loss och användas för tillverkning av krigsmateriel förekommer. Det nämns även anskaffningsnätverk med specialister, nyttjande av främmande makts underrättelse- och säkerhetstjänster samt användning av kryptovaluta som delar av hur sanktioner kan kringgås.
Myndigheternas gemensamma arbete
Sanktionssamverkansrådet samlar representanter från Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Inspektionen för strategiska produkter, Kommerskollegium, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Enligt Polismyndigheten ska myndigheterna genom rådet samverka för att arbetet med att öka efterlevnaden av sanktioner ska bli så effektivt som möjligt.
Den aktuella lägesbilden omfattar perioden från februari 2022 till och med september 2024 och utgör ett kunskapsunderlag för fortsatt kontroll, tillsyn och brottsbekämpande insatser kopplade till sanktionsregleringen.
