FN:s klimatkonferens COP30 hålls i Belém i Brasilien mellan den 10 och 21 november, enligt Klimat- och näringslivsdepartementet. Under mötets andra vecka deltar klimat- och miljöministerns statssekreterare Helena Dyrssen i slutförhandlingarna där flera centrala frågor för det globala klimatarbetet ska avgöras.
På uppdrag av det brasilianska ordförandeskapet kommer statssekreterare Helena Dyrssen att leda förhandlingarna om en ny handlingsplan för jämställdhet och klimat inom FN:s klimatkonvention. Under veckan deltar hon även i förhandlingar, högnivåmöten, bilaterala möten och sidoevenemang, och hon kommer att hålla Sveriges nationella anförande.
Skärpta klimatplaner och minskat utsläppsgap
Fokus för COP30 ligger på de nationella klimatplanerna, de så kallade Nationally Determined Contributions, NDC. Den samlade ambitionsnivån i dessa planer bedöms vara avgörande för möjligheten att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Under konferensen ska parterna också enas om hur det gemensamma arbetet kan påskyndas för att minska det förväntade utsläppsgapet, det vill säga skillnaden mellan nuvarande utsläppsnivåer och de utsläppsminskningar som krävs för att nå Parisavtalets temperaturmål.
Klimatfinansiering och ny global färdplan
En annan central fråga på COP30 är finansieringen av klimatomställningen. Förhandlingarna omfattar bland annat genomförandet av Parisavtalet, som syftar till att styra finansiella flöden mot en utveckling som både är utsläppssnål och klimatmässigt motståndskraftig.
Mötet behandlar även handlingsplanen Baku to Belém Roadmap, som innehåller åtgärder för att nå målet om 1 300 miljarder amerikanska dollar i klimatfinansiering till år 2035. Handlingsplanen ska bidra till att mobilisera offentligt och privat kapital för investeringar i klimatåtgärder globalt.
Sverige deltar som en del av Europeiska unionens förhandlingsdelegation. Den svenska delegationen består av ett 20-tal representanter från flera departement och myndigheter. Enligt Klimat- och näringslivsdepartementet innebär det globala klimatarbetet för Sverige både en brådska utifrån den vetenskapliga bedömningen och möjligheter i form av stärkt konkurrenskraft, nya arbetstillfällen, tillväxt, innovation och utveckling. Detta lyfts också fram i Europeiska unionens gemensamma position inför förhandlingarna.
