Sveriges produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg utvecklades åt olika håll under 2025, enligt Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån. Den totala köttproduktionen minskade med 0,7 procent, men försörjningsgraden låg i princip still på knappt 70 procent. Mjölk- och äggsektorn stärkte däremot sina positioner med både ökad produktion och högre försörjningsgrad.
Köttbrist, sjunkande konsumtion och skilda trender
Konsumtionen av kött minskade med 1 procent 2025, samtidigt som utvecklingen skiljde sig mellan olika köttslag. Försörjningsgraden ökade för matfågel men minskade för nötkött, griskött samt får- och lammkött. Jordbruksverket bedömer att utbudet snarare än efterfrågan ligger bakom den minskade köttkonsumtionen.
Vår totala köttkonsumtion uppgick till 80,0 kilogram per person 2025, jämfört med knappt 81 kilogram 2024 och drygt 88 kilogram 2016, som hittills är den högsta nivån. Över den senaste tioårsperioden har konsumtionen av alla köttslag sammantaget minskat med 9 procent. Minskningen är 13 procent för griskött och nötkött vardera, 1 procent för matfågel, 13 procent för lammkött och 5 procent för övriga köttslag.
Jordbruksverket lyfter flera faktorer som påverkat utvecklingen över tid: vegotrend och nya maträtter, kostrekommendationer, ökad miljö- och klimatmedvetenhet, intresset för beredskap och livsmedelsförsörjning, större fokus på böndernas roll och stigande matpriser i en lågkonjunktur.
För nötkött minskade produktionen trots höga priser, en trend som inleddes redan i januari 2025 och fortsatt in i 2026. Samtidigt minskade konsumtionen och handelsbalansen försämrades. Försörjningsgraden för nötkött sjönk till 54,0 procent 2025, från 56,7 procent 2024. Jordbruksverkets föreslagna mål är en ökning till 65 procent år 2035.
Bakom utvecklingen för nötkött anges bristande lönsamhet efter dåliga foderskördar 2018 och 2023, ökade kostnader för insatsvaror, småskalig och stödberoende dikoproduktion samt svagt generationsskifte. Ett nytt stöd för betesdrift för mjölkkor som införs 2026 och planerat djurvälfärdsstöd för dikor bedöms kunna stärka intresset för investeringar.
Grissektorn hade en lugnare utveckling, där produktion, konsumtion och import ökade med några procent medan exporten minskade. Försörjningsgraden för griskött sjönk svagt till 80,6 procent 2025, från 81,3 procent 2024. Målnivån i Jordbruksverkets förslag är 95 procent 2035.
Produktionen av får- och lammkött minskade samtidigt som importen ökade från en redan hög nivå och exporten minskade från en låg nivå. Försörjningsgraden sjönk till 22,8 procent 2025, från 25,3 procent året innan. Målet är att nå 30 procent 2035. Antalet tackor och baggar ökade dock med 6,3 procent, vilket kan innebära fler födda lamm 2026.
För matfågel ökade den svenska produktionen, medan importen minskade och exporten steg kraftigt. Det gav en försörjningsgrad på 74,9 procent 2025, upp från 71,6 procent 2024. Jordbruksverket föreslår ett mål på 85 procent 2035. Samtidigt sjönk konsumtionen efter flera år av ökning, där kyckling tidigare gynnats av prisnivå och trender kopplade till mat, hälsa och miljö. Utbrott av fågelinfluensa kring årsskiftet har drabbat svenska avelsbesättningar hårt och begränsat tillgången på slaktkycklingar, med tydliga effekter på 2026 års marknad.
Stark uppgång för ägg och mjölk – men nya risker framåt
Äggmarknaden visade en tydlig återhämtning med ökad produktion, export, konsumtion och försörjningsgrad, samtidigt som importen minskade. Försörjningsgraden för ägg steg till 96,9 procent 2025, från 87,3 procent 2024. Jordbruksverkets föreslagna mål är 105 procent 2035. En del av produktionsökningen är ett återställande efter tidigare salmonellautbrott då många värphöns avlivades. Konsumtionsökningen innebär att genomsnittssvensken åt 0,67 ägg per dag 2025, inräknat både färska ägg och ägg i förädlade produkter, jämfört med branschens eget mål om ett ägg per dag.
Mjölkinvägningen ökade med 3,6 procent och nådde den högsta nivån sedan 2015. Försörjningsgraden för mjölkekvivalenter steg till 73,0 procent 2025, från 70,6 procent 2024. För 2035 föreslår Jordbruksverket ett mål på 85 procent. Ökad tillgång på svensk mjölkråvara möjliggjorde bland annat en produktionsökning av smör med 27 procent, den högsta nivån på 20 år. Ostproduktionen ökade med 6 procent, men trots det låg försörjningsgraden för ost kvar på knappt 37 procent på grund av ökad import. Konsumtionen av ost steg med 1,2 kilogram per person, medan produktionen av dryckesmjölk och syrade mejeriprodukter minskade och produktionen av mjölkpulver ökade.
Den satsning på produktion av hushållsost i Götene som Arla presenterat uppges gynna svensk mjölkproduktion och försörjningsgrad, mot bakgrund av att det går åt cirka 10 kilogram mjölk för att producera 1 kilogram ost.
I oktober 2025 lämnade Jordbruksverket ett samlat förslag till regeringen inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0 om mål för 18 jordbruksprodukter, uttryckt som ökad försörjningsgrad. Måttet används som indikator på hur stor andel av efterfrågan under ett år som kan tillgodoses av svensk produktion och hur konkurrenskraften utvecklas. Efter en längre period av nedgång under de första 20 åren med EU-medlemskap har försörjningsgraden för de flesta animalieprodukter stärkts sedan omkring 2015.
Inför 2026 såg Jordbruksverket länge en positiv utveckling med lägre räntor, stabilare priser på många insatsvaror och en starkare konjunktur.
– Under fjolåret fick vi ta del av nyheter om brist på nötkött orsakad av minskad produktion, som inte kunde kompenseras genom att importera mer eftersom läget var likartat i många andra EU-länder. Även utbudet av matfågel var lägre än året innan trots en ökad produktion, på grund av att importen minskade och exporten ökade. Vi bedömer att det främst är bristen på kött som förklarar att konsumtionen minskade med 1 procent snarare än en vikande efterfrågan, säger jordbrukspolitisk utredare Åsa Lannhard Öberg.
– Intresset att investera i stallbyggnader inom lantbruket ökade 2025 och antalet förprövade stallplatser var de högsta på 5–10 år för de flesta djurslag. Lägre ränta, gynnsam utveckling av produktpriserna samt riklig tillgång på foder är några faktorer som bidragit till ökad investeringsvilja, menar Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare vid Jordbruksverket.
Den senaste månadens ökade oro efter krigsutbrottet i Mellanöstern har dock försvagat utsikterna, enligt Jordbruksverket. Priserna på drivmedel, energi, mineralgödsel, spannmål och oljeväxter har snabbt stigit, vilket redan höjer foderkostnaderna för animalieproducenter. I förlängningen väntas detta leda till högre matpriser, vilket normalt sett dämpar efterfrågan på livsmedel med redan höga priser. Erfarenhetsmässigt brukar sådan osäkerhet också minska jordbrukarnas investeringsvilja, vilket kan bromsa den uppåtgående utvecklingen för nya stallplatser som syntes under 2025.
