God förmåga att tänka klart, hantera stress och samarbeta med andra kan skydda mot att hamna i kriminalitet, även för den som växer upp under svåra förhållanden eller har en dömd förälder, enligt Örebro universitet i ett pressmeddelande. Forskarna har följt nästan en halv miljon män och pekar på tidiga, breda insatser som möjlig väg att minska brottsligheten.
– Vi har under många år studerat riskfaktorer för kriminalitet och sett att en av de starkaste är att ha en förälder som har begått brott. Därför ville vi undersöka om det också finns faktorer som kan skydda barn till dömda föräldrar, alltså saker som minskar risken för att de själva begår brott, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet.
Studiens upplägg och resultat
Studien omfattar nästan 500 000 män födda mellan 1958 och 1992, följda i register under upp till 48 år. Forskarna kopplade värden från mönstringen – vilopuls, blodtryck, kognitiv förmåga och psykologisk funktionsförmåga – till senare brottsdomar.
Resultaten visar att högre kognitiv förmåga (IQ) och bättre psykologisk funktionsförmåga hänger ihop med lägre risk att dömas för brott. Även ett högre blodtryck var kopplat till lägre risk i materialet. En hög vilopuls verkade också ha samband med lägre brottsrisk, men det förklarades till stor del av ärftliga eller miljömässiga faktorer som syskon delar, enligt forskarna.
– Vi såg dessutom att dessa samband även gällde i befolkningen i stort, alltså inte bara för personer med en dömd förälder. Det tyder på att samma typer av egenskaper kan skydda mot kriminalitet generellt och inte bara för en specifik subgrupp, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet.
Betydelse för förebyggande arbete
Forskarna menar att resultaten är relevanta för skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och kriminalvården, liksom för beslutsfattare som utformar tidiga insatser. Fokus bör inte bara ligga på att identifiera risker, utan också på att stärka skyddsfaktorer.
– Om vi tidigt kan stärka barns kognitiva och psykologiska förmågor, i stället för att enbart fokusera på riskfaktorer, kan vi arbeta mer förebyggande och proaktivt med brottsprevention och förhoppningsvis minska risken för framtida kriminalitet. Samtidigt behöver vi balansera potentiellt stigma av att ha dömda föräldrar och se till att insatser utformas på ett sätt som fokuserar på att skapa goda utvecklingsmöjligheter för alla barn, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet.
Studien är publicerad i tidskriften Development and Psychopathology. Forskarna framhåller att kriminalitet medför konsekvenser för individer och samhälle, både genom mänskligt lidande och ekonomiska kostnader.
