Samhällsviktiga funktioner som energi, livsmedelsförsörjning, transporter, digital infrastruktur, vård och betalningssystem är i stor utsträckning beroende av företag. När totalförsvaret byggs upp igen behöver företagen därför medverka i planeringen för kris och krig, enligt en studie från Göteborgs universitet.
Studien jämför dagens förutsättningar med kalla krigets totalförsvar. Då kunde staten ta kontroll över strategiskt viktiga så kallade K-företag. Sedan dess har försvarssektorn liberaliserats och företag har fått ägarstrukturer, produktion och leveranskedjor som kan omfatta flera länder.
– I dag kan företagens ägande, produktion och försörjningskedjor sträcka sig över flera länder. Jämfört med hur det var under kalla kriget är det därför svårare för den svenska staten att reglera och kontrollera dem, säger Bryan Mabee, universitetslektor i internationella relationer.
Enligt studien kan företagens medverkan samtidigt innebära kostnader och begränsningar kopplade till bland annat kontinuitetsplanering och närmare samordning med staten. Mabee lyfter också frågan om inflytande och offentlig kontroll, särskilt när etablerade försvarsföretag och branschorganisationer redan har kopplingar till nationella säkerhetsstrukturer.
Artikeln The politics of the market and the return of Swedish total defence publicerades av Cambridge University Press den 11 maj 2026. Underlaget består av regeringsdokument, utredningar, rapporter från näringslivsorganisationer och pressmeddelanden.
