Inför riksdagsvalet 2026 har vi ställt samma frågor till alla riksdagspartier. Alla publicerade intervjuer finns här.
1. Vad inom totalförsvaret ser ni som viktigast att utveckla under kommande mandatperiod?
Vänsterpartiet ser totalförsvaret som en helhet där det militära och civila försvaret måste utvecklas tillsammans. Under kommande mandatperiod vill vi därför prioritera en kraftig förstärkning av det civila försvaret – särskilt sjukvården, energiförsörjningen, infrastrukturen och transporterna.
Ansvaret för dessa verksamheter ligger i första hand hos de myndigheter, regioner och kommuner som ansvarar för dem under normala förhållanden. Därför måste beredskapsperspektivet genomsyra hela den offentliga verksamheten. Det som inte fungerar i fredstid kommer inte heller att fungera vid kris eller krig. Ett starkt civilt försvar stärker samtidigt hela Sveriges motståndskraft och gör att även det militära försvaret kan fungera bättre.
2. Hur mycket vill ni satsa på det civila försvaret under kommande mandatperiod? Vad ska pengarna användas till och hur ska satsningen finansieras?
Det civila försvaret omfattar hela samhällets verksamhet och finansieras genom flera olika utgiftsområden. Därför går det inte att ange en samlad summa för Vänsterpartiets satsningar på det civila försvaret under en mandatperiod.
Vår utgångspunkt är att ett starkt civilt försvar förutsätter ett starkt och robust samhälle. Därför vill vi stärka den infrastruktur och de samhällsfunktioner som är avgörande både i fredstid och vid kris eller krig. Vi föreslår bland annat ökade investeringar i järnvägsunderhåll och annan samhällsviktig infrastruktur med omkring 5 miljarder kronor per år. Vi vill också stärka kommuner och regioner genom högre generella statsbidrag än regeringen föreslår, eftersom en fungerande välfärd är en grundläggande del av Sveriges beredskap. Därtill vill vi stärka försörjningsberedskapen inom bland annat livsmedel, energi och civil krisberedskap.
Vi står bakom den blocköverskridande överenskommelsen om en successiv uppräkning av försvarsanslagen. I den överenskommelsen ingår att 50 miljarder kronor ska användas för att stärka den civila delen av totalförsvaret, exempelvis genom investeringar i transportinfrastruktur, beredskapslager och andra åtgärder som ökar samhällets motståndskraft.
En grundläggande princip för oss är att nödvändiga satsningar på totalförsvaret inte får finansieras genom nedskärningar i vård, skola och omsorg. Våra satsningar finansieras i stället genom ett mer rättvist skattesystem där de med de högsta inkomsterna och största förmögenheterna bidrar mer.
3. EU-kommissionen har stämt Sverige för att CER-direktivet inte implementerats i tid, den skulle varit implementerat oktober 2025 . Hur ser ni på det och vilka åtgärder vill ni se?
Vi noterar att regeringen har lämnat ett lagförslag till lagrådet i slutet av maj i år. Regeringen har varit mycket sen med flera lagförslag i slutet av mandatperioden och riksdagen har av naturliga skäl inte haft möjlighet att hantera allt som har inkommit sent. Vi har inga speciella synpunkter på fördröjningen, men det är mycket viktigt att både den digitala och fysiska säkerheten stärks i hela totalförsvaret.
4. Vid störningar i logistikkedjor och försörjningen av exempelvis livsmedel, läkemedel och drivmedel – vilket ansvar bör staten respektive kommuner och regioner ha?
Den huvudsakliga regeln om att den som ansvarar för och hanterar en verksamhet i vardagen och normalläge också gör det i kris och krig ska fortsätta gälla. Det betyder att logistikkedjor och försörjning är ett ansvar för både näringslivet (producenter, distributörer, lagerhållning) och det offentliga (mottagare, ansvar för att fördela till befolkningen). Det offentliga samhället måste bli bättre på att planera för långsiktig försörjning genom avtal, lagerhållning, utbildning och övning. Det går inte att leva i ett ”just in time”-samhälle utan en samhällsviktig verksamhet måste ha lager för att klara sig en tid, och kunskap och planering för hur detta lager ska användas, prioriteras och fördelas. Detta kräver resurser. Kommunala och regionala budgetar för till exempel sjukvård och äldreomsorg får inte hela tiden utsättas för nedskärningar och ”effektiviseringar”, det är inte bra krisberedskap. Samhällsviktiga verksamhet måste ha tillräckligt med personalen, som kan göra sitt arbete ordentligt och inte hela tiden förväntas jobba snabbare utan tillräckligt många vikarier. Det vi inte har idag har vi inte heller i kris.
5. Sjukvården är i många regioner hårt belastad redan i vardagen. Hur vill ni stärka Sveriges sjukvårdsförmåga vid kris och krig?
Vänsterpartiet vill bygga en sjukvård som är stark både i vardagen och i kris. En välfungerande hälso- och sjukvård med tillräcklig bemanning, god arbetsmiljö och fler vårdplatser är grunden för en god beredskap. Därför vill vi stärka den generella finansieringen till regionerna, förbättra villkoren för vårdpersonalen och öka den nationella samordningen av beredskapslager, läkemedelsförsörjning och medicinteknisk utrustning. Vi vill också bygga upp den civila beredskapen genom investeringar i sjuktransporter, robusta IT-system och utbildning för att säkerställa att vården kan fungera även under höjd beredskap och krig.
6. Vilka konkreta resultat inom totalförsvaret vill ni att väljarna ska kunna se när nästa mandatperiod är slut?
Vänsterpartiet kommer arbeta för ett samhälle med tillräckligt med resurser i välfärdens samhällsviktiga verksamhet, som sjukvård och äldreomsorg. Sjukvården ska vara pålitlig och tillgänglig i vardagen med ett arbetssätt som gör att personalen orkar och har kunskaper nog att ställa om i kris. Vänsterpartiet kommer också arbeta för en mer robust infrastruktur, framför allt järnvägen. Underhållet måste tas tillbaka i statlig regi och göras kontinuerligt så att järnvägen går att lita på i både vardagen och kris. Det gäller framför allt de järnvägar som är speciellt viktiga för totalförsvaret, som Malmbanan och Inlandsbanan. Dessa båda järnvägar är dessutom viktiga för näringslivet och turismen, och måste fungera för ett hållbart samhälle.
7. Om ni bara fick genomföra en reform inom totalförsvaret under nästa mandatperiod – vilken skulle det vara och varför?
Om vi bara fick genomföra en reform inom totalförsvaret skulle vi prioritera att kraftigt stärka det civila försvaret genom att göra stora förbättringar i järnvägens infrastruktur. Transporter är grundläggande i totalförsvaret och krisberedskapen och därtill ett av Sveriges stora ansvar gentemot våra grannländer. Järnvägen är, tillsammans med sjötransporter, avgörande för att kunna transportera människor, livsmedel, sjukvårdsmateriel och försvarsmateriel över hela Sverige och Norden. Därför måste staten ta ett större ansvar för både beredskap och infrastruktur. Satsningar på järnvägen gynnar dessutom samhället här och nu, med hållbara och effektiva transporter både till jobbet och på semestern.
Om Hanna Gunnarson
Hanna Gunnarsson, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet
Riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson sedan 2018. Representerar valkretsen Skåne södra, bor i Revinge och är utbildad lärare.
