Säkerhetsvärlden tar pulsen på politiken.
Inför riksdagsvalet 2026 har vi ställt samma frågor till alla riksdagspartier. Vi publicerar svaren helt oredigerat i slumpmässig ordning. Alla publicerade intervjuer finns här.
Inför riksdagsvalet 2026 har vi ställt samma frågor till alla riksdagspartier. Alla publicerade intervjuer finns här.
1. Vad inom totalförsvaret ser ni som viktigast att utveckla under kommande
mandatperiod?
Hela Sverige ska försvaras. Takten i upprustningen behöver öka ytterligare
under kommande mandatperiod. Försvarsutgifternas andel av BNP behöver nå 5
procent senast år 2035.
De förstärkningar som genomförs inom det militära försvaret behöver komma
samtliga försvarsgrenar till del i form av fler befäl, fler soldater, fler förband, nya
vapensystem, mer kvalificerad ammunition, samt fler fordon, fartyg, helikoptrar och
flygplan.
På samma sätt måste de olika förmågorna inom det civila försvaret byggas ut. För ett
starkt totalförsvar i hela landet krävs en robust energiförsörjning, god
sjukvårdsberedskap, stärkt livsmedelsförsörjning, utvecklad cybersäkerhetsförmåga
och ett närmare samarbete mellan stat, kommuner, regioner och näringsliv.
2. Hur mycket vill ni satsa på det civila försvaret under kommande
mandatperiod? Vad ska pengarna användas till och hur ska satsningen
finansieras?
Givet det oroliga omvärldsläget krävs omfattande investeringar i det civila
försvaret. Ytterligare satsningar inom försörjningsberedskap, cybersäkerhet,
sjukvårdsberedskap och skydd av kritisk infrastruktur är särskilt angelägna.
Finansieringen måste vara långsiktig och bör i första hand hanteras inom ramen för
statens kärnuppgifter. En snabb utbyggnad av totalförsvaret är emellertid så viktig,
och så prioriterad, att inga finansieringsåtgärder får uteslutas.
3. EU-kommissionen har stämt Sverige för att CER-direktivet inte
implementerats i tid, den skulle varit implementerat oktober 2025. Hur ser ni på
det och vilka åtgärder vill ni se?
Implementeringen av CER-direktivet ska ske så snart det är möjligt. Det är
avgörande att regelverket stärker skyddet av samhällsviktig verksamhet. Vi behöver
därför säkerställa att berörda aktörer får tydliga krav, god vägledning och rimliga
förutsättningar att leva upp till detta regelverk.
4. Vid störningar i logistikkedjor och försörjningen av exempelvis livsmedel,
läkemedel och drivmedel – vilket ansvar bör staten respektive kommuner och
regioner ha?
Staten ska ha det övergripande ansvaret för nationell samordning, strategiska
lager och försörjningsberedskap. Kommuner och regioner ska i sin tur ansvara för att
säkra samhällsviktig verksamhet lokalt och regionalt. Ett fungerande totalförsvar
bygger på tydlig ansvarsfördelning mellan offentliga aktörer och en nära samverkan
med näringslivet.
5. Sjukvården är i många regioner hårt belastad redan i vardagen. Hur vill ni
stärka Sveriges sjukvårdsförmåga vid kris och krig?
Vi vill bygga upp lager av läkemedel och sjukvårdsmateriel, stärka
beredskapssjukhusen, utveckla den civila-militära samverkan och säkerställa
tillgången på utbildad personal. Sverige ska ha en sjukvård som klarar både
vardagens belastning och extraordinära påfrestningar.
6. Vilka konkreta resultat inom totalförsvaret vill ni att väljarna ska kunna se
när nästa mandatperiod är slut?
Sverige ska stå bättre rustat att hantera såväl ett väpnat angrepp som fredstida
kriser. Då krävs en stärkt försörjningsberedskap, ökad sjukvårdskapacitet i kris och
krig, bättre skydd för kritisk infrastruktur och en högre motståndskraft mot
cyberattacker.
7. Om ni bara fick genomföra en reform inom totalförsvaret under nästa
mandatperiod – vilken skulle det vara och varför?
Att vi bygger upp en robust nationell försörjningsberedskap. Utan tillgång till
energi, livsmedel, läkemedel och transporter kommer samhällets övriga funktioner att
försvagas snabbt. Försörjningsberedskapen är grunden för hela totalförsvaret.
Om Mikael Oscarsson
Mikael Oscarsson är försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna sedan
2010. Han är riksdagsledamot sedan 1998 och representerar Uppsala läns valkrets.
