Christer Liljenberg: ”Vi har varit för blåögda för länge”

Säkerhetsarbetets omfattning märks ofta först när något går fel. Och det verkliga arbetet sker långt tidigare: i ledarskapet, upphandlingarna, rutinerna, lokalerna, övningarna och i förmågan att lära sig upptäcka risker i tid.

Det menar Christer Liljenberg, SRS Security AB, och som arbetar brett med säkerhet, trygghet, krisövningar, interna utredningar och säkerhetsgenomlysningar. Det började med att han 1979 gick polisskolan och nyligen tillträdde som interim säkerhetschef för Eslövs kommun.

I höst är du en av talarna på konferensen Civilt försvar & beredskap i praktiken på Åby Arena. Vad kommer du att lyfta – och vad vill du att deltagarna tar med sig?

– Att inte krångla till saker och ting och fastna i omfattande dokument eller annat som gör att man lätt skjuter upp arbetet. Jag har sett massor av exempel på det, säger Christer Liljenberg.

Han återkommer flera gånger till samma budskap: säkerhetsarbetet måste komma i gång. Inte någon gång senare, inte efter ännu ett omfattande dokument och inte först när allt är perfekt förankrat.

För Christer handlar säkerhet om att bygga organisationer som inte står handfallna när vardagen plötsligt förändras.

Vad är den största säkerhetsutmaningen för svenska organisationer just nu?

Här är svaret kort och tydligt.

– Att inse att man nu måste sätta i gång och avsätta tid och resurser. Helst igår.

Det kan låta enkelt, men i praktiken är just det ofta en av de stora utmaningarna. Många organisationer vet att säkerhetsarbetet behöver stärkas. Man har identifierat risker, genomfört analyser och kanske till och med tagit fram åtgärdsplaner.

Ändå händer det för lite.

För Christer handlar det därför inte bara om kunskap, utan om prioritering. Säkerhet måste få ta plats, både i kalendern och i budgeten.

Kommunala upphandlingar är utsatta för två parallella systemhot: organiserad brottslighet och främmande makt. Varför är just upphandlingar en så känslig punkt?

Christer pekar på volymen som en första förklaring.

– I runda slängar upphandlar kommuner och myndigheter för mer än 900 miljarder kronor per år. Det räcker nästan som förklaring.

Men upphandlingar handlar inte bara om pengar. De kan också bli en väg in i organisationer.

– Här kan vi se en sårbarhet som andra kan utnyttja, inte bara för att tillskansa sig pengar man inte ska ha, utan också för att komma in i en organisation där man inte borde ha tillträde och där man kan skapa oreda och skada.

Det gör upphandling till en säkerhetsfråga, inte bara en inköpsfråga. Vilka leverantörer släpps in? Vilka får tillgång till lokaler, system, information eller samhällsviktig verksamhet?

I ett skärpt säkerhetsläge blir upphandlingar därför en del av det förebyggande säkerhetsarbetet.

När du går in och hjälper en organisation att stärka sitt säkerhetsarbete – vad brukar du titta på först?

– Ledarskapet, säger Christer. Vill man göra det man säger att man vill och finns det gehör för det uppåt, åt sidan och nedåt. Ledarskapet är alltid centralt och formar en organisation på gott och ont.

Det är också ledarskapet som avgör om säkerhet blir en levande del av verksamheten eller något som hanteras vid sidan av. Om säkerhetsfrågor ses som ett nödvändigt ont riskerar de att hamna längst ned på agendan. Om de däremot kopplas till ansvar, trygghet och verksamhetens uppdrag kan de bli en naturlig del av vardagen.

Kontinuitetsplanering handlar om att fortsätta leverera även när något händer. Nämn tre saker som hjälper en organisation att skapa en plan som funkar.

Christer lyfter först medvetenhet om de risker organisationen faktiskt har.

Det andra är tydlighet kring vad verksamheten måste kunna leverera även under osäkra förhållanden.

Det tredje är kanske det svåraste: att våga nedprioritera det som tillfälligt kan ta ett steg tillbaka till förmån för att bygga och stärka säkerhetsarbetet i stort.

– En kontinuitetsplan som fungerar i praktiken handlar därför inte bara om vad som ska göras. Den handlar lika mycket om vad som inte ska göras just då.

Du har precis fått uppdraget som interim säkerhetschef i Eslövs kommun. Vad ser du fram emot i rollen – och hur hoppas du kunna bidra?

Med sin breda och mångåriga erfarenhet inom säkerhet och trygghet i ser Christer fram emot att bidra till att forma en levande säkerhetskultur i kommunen.

– Jag kommer verka för att ytterligare stärka och höja säkerhetsarbetet och i gengäld få en mycket god och bred förståelse för de utmaningar och arbetsuppgifter en kommun har. Det är en komplex miljö och att få vara med och bygga en hållbar säkerhetskultur handlar inte om ett enskilt område. Det handlar om helheten.

Om du blickar tre år framåt – vilka risker hoppas du att svenska organisationer har blivit bättre på att upptäcka?

Christer hoppas framför allt att den blåögdhet som funnits under lång tid har förändrats.

– Jag hoppas att man brett förstår att läget är allvarligt, både nationellt och internationellt, och därmed ser över sina processer, regelverk och sitt skydd på alla sätt.

Han vill också se att säkerhet blir en självklar punkt på ledningsgruppens agenda. Inte ibland. Inte bara efter en incident. Utan stående.

– Framför allt hoppas jag att vi hinner med allt det vi behöver göra innan, och om, det blir ännu värre.

Det är en formulering som stannar kvar. För samtidigt som säkerhetsarbete ofta kan kännas tungt, komplext och ibland svårt att prioritera, är alternativet betydligt sämre: att stå oförberedd om och när något faktiskt händer.

Och kanske är det just där Christer Liljenbergs budskap landar. Vi har varit för blåögda för länge. Nu behöver säkerhet bli en naturlig del av ledarskapet, vardagen och besluten.