En Novusundersökning bland yrkesverksamma tjänstemän visar att 55 procent anser att kommunen där de bor är ganska eller mycket dåligt rustad för att hantera klimatrelaterade händelser. 91 procent uppger att de i någon mån oroar sig för extremväder och naturolyckor i Sverige under året.
Nästan två av tre, 64 procent, bedömer att klimatrelaterade händelser kan få stor påverkan på den civila och militära beredskapen. 38 procent oroar sig för att själva, eller någon närstående, ska drabbas av klimatförändringarnas effekter.
TCO:s genomgång av länsstyrelsernas risk- och sårbarhetsanalyser pekar på återkommande risker för extremväder och naturolyckor. Transporter, energiförsörjning och dricksvattenförsörjning beskrivs som sårbara samhällsfunktioner. I flera län kopplas konsekvenserna av klimatförändringar även till civil beredskap och totalförsvar.
Enligt genomgången finns det samtidigt brister mellan identifierade klimatrisker och kommunernas anpassningsarbete. Länsstyrelserna pekar bland annat på resursbrist, kompetensbrist och begränsad kapacitet, liksom svårigheter att hantera parallella krav inom beredskap, säkerhet och klimatanpassning.
– Klimatanpassning måste vara en självklar del av den civila beredskapen, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.
Undersökningen omfattar 1 014 webintervjuer genomförda den 8–25 maj 2026 och uppges vara representativ för yrkesverksamma tjänstemän.
