Övergödning är fortfarande ett allvarligt problem för Östersjön och nordöstra Atlanten och påverkar såväl ekosystem som fiske, turism och vattenbruk, enligt SMHI. Myndighetens oceanografiska forskare leder nu det internationella projektet CodeBlue, där 15 projektpartners från 14 länder ska ta fram ny kunskap och gemensamma verktyg för att minska övergödningen och stärka en hållbar förvaltning av haven.
Övergödning orsakas i hög grad av mänskliga utsläpp av näringsämnen som kväve och fosfor. När halterna blir för höga förändras ekosystemen och vattenkvaliteten försämras.
– För mycket näring i havet leder bland annat till att växter frodas och sedan sjunker ner till botten där de förmultnar. I förmultningsprocessen förbrukas syre som finns i djupvattnet. Följden blir syrefattiga, eller helt syrefria bottnar, där i stort sett inga djur kan överleva. De som inte kan fly, dör, säger Elin Almroth Rosell, SMHI, projektledare för CodeBlue.
Den utvecklingen innebär förändringar i artsammansättning, förlust av biologisk mångfald och syrebrist med död för marin flora och fauna. Samtidigt försämras vattenkvaliteten generellt.
Kunskapsluckor och digital tvilling av havet
Efter flera årtionden av arbete mot övergödning konstaterar SMHI och övriga aktörer att det fortfarande finns betydande kunskapsluckor. För att uppnå och upprätthålla goda miljöförhållanden krävs ett starkare samarbete mellan internationella havskonventioner, europeiska ramdirektiv och forskningsinstitut. Inom CodeBlue ska forskarna ta fram underlag som kan göra politiken mer effektiv och långsiktigt hållbar, samtidigt som risken för onödiga kostnader minskar.
En central del av projektet är att undersöka hur övergödningen i Östersjön och nordöstra Atlanten påverkas av ett förändrat klimat och att omsätta resultaten i konkreta beslutsunderlag.
– Inom projektet CodeBlue ska vi på olika sätt undersöka hur problemen med övergödning i Östersjön och nordöstra Atlanten påverkas av ett förändrat klimat. Resultaten kommer att fungera som kunskapsunderlag för att beslutsfattare lättare ska kunna hitta en hållbar väg framåt i övergödningspolitiken. Det skulle i längden också gynna den blå ekonomin i form av bättre förutsättningar för till exempel olika former av vattenbruk, fiske och turism, säger Elin Almroth Rosell.
Projektet ska ta fram samordnade metoder och uppsättningar av modelldata som kan besvara olika ”vad händer om”-frågor. Genom att utveckla en digital tvilling av havet, tillgänglig via en användarvänlig webbportal, ska entreprenörer, beslutsfattare, samhällsplanerare och forskare få en bättre förståelse för hur klimatförändringar och utsläpp av näringsämnen påverkar havssystemen.
Internationellt samarbete och lokal förankring
Alla länder som gränsar till Östersjön och nordöstra Atlanten bidrar till inflödet av näringsämnen, särskilt fosfor och kväve. Därför betonar SMHI vikten av brett internationellt samarbete i CodeBlue.
– Eftersom havsföroreningar sprids både över nationella gränser och till angränsande havsområden, måste insatserna för att minska dessa fororeningar både vara internationella och utvidgas till att omfatta alla relevanta sammankopplade havsområden, säger Itzel Ruvalcaba Baroni, forskare på SMHIs oceanografiska forskningsenhet och ledare för arbetspaket 3; Klimat- och näringsämnesprojektioner.
Den första större workshopen hölls på SMHI i Norrköping under hösten och markerade startskottet för det praktiska arbetet. Forskarna diskuterade tre övergripande frågor: vilken roll klimatförändringar spelar i dagens övergödning, om de nivåer för maximalt tillåten tillförsel av näringsämnen som diskuteras internationellt räcker i ett förändrat klimat, samt hur genomförda åtgärder påverkar den blå ekonomin på lokal nivå i CodeBlues kustområden.
Sonja van Leeuwen, från det Kungliga nederländska institutet för havsforskning, deltog i workshopen i Norrköping.
– Att lära känna de andra deltagarna bättre på en workshop som denna är en stor fördel – liksom att få veta mer om de olika perspektiven som finns i de olika områdena. Nu har vi en bättre förståelse för varför de regionala havskonventionerna OSPAR:s och HELCOM:s bedömningar av övergödning skiljer sig åt och vad vi behöver ta itu med. Diskussionerna under workshopen fokuserade på beslut om vilka påverkande faktorer som ska tillämpas i scenarierna, för- och nackdelar med olika alternativ och tillvägagångssätt, och tillgången till data om faktorerna som påverkar, säger Sonja van Leeuwen.
Projektgruppen arbetar nu med att utvärdera olika metoder för att ta fram de data som behövs till modelleringen, för att säkerställa att de mest lämpade metoderna används. Parallellt involveras lokala nyckelaktörer inom bland annat vattenbruk, fiske och kustnära näringar för att testa olika miljöförhållanden och säkerställa relevans för praktisk förvaltning.
CodeBlue:s målsättning är också kopplad till Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, särskilt målet om hav och marina resurser.
– Hela samhället kommer att gynnas av ett projekt som detta, men i fokus står framför allt alla havsrelaterade aktiviteter och yrken, såsom fiske, vattenbruk, sjöfart och kustnära turistregioner, säger Thomas Raabe, AquaEcology-institutet i Tyskland.
CodeBlue pågår till augusti 2028. SMHIs del finansieras av forskningsrådet Formas inom det europeiska samarbetet ”the Sustainable Blue Economic Partnership”.
