Den globala konjunkturen mattas men utvecklas bättre än befarat, med stöd av expansiv politik och starka finansmarknader. Samtidigt höjer handelstullar osäkerheten och riskerna. Det framgår av SEB:s makroekonomiska prognos Nordic Outlook Update, uppger banken i ett pressmeddelande.
Globalt: handelstullar och inflation
SEB räknar nu med att global BNP växer omkring 3 procent per år 2025–2027, något över augustiprognosen. Sommarens och höstens handelsavtal har lett till högre tullar, men inte så höga som tidigare befarats. USA:s omfattande AI-investeringar samt Europas ökade satsningar på försvar och infrastruktur dämpar effekterna, enligt banken.
Inflationen bedöms vara på väg mot målen i de flesta större ekonomier, hjälpt av fallande kinesiska exportpriser, lägre råvaru- och energipriser, effektiviseringar – bland annat via AI – samt starkare valutor. I USA syns tullarna i varupriser, men SEB bedömer att genomslaget blir långsammare och mindre än väntat.
– Att osäkerheten minskat är välkommet. Det är dock klokt att räkna med en fortsatt spänd relation mellan bl a USA och Kina, som på allt fler områden konkurrerar om globalt ledarskap. Den makt och det inflytande som tillgången till sällsynta jordartsmetaller och avancerade datachip ger länder, har tydliggjorts på senare tid. Vita husets politik är heller inte den enda källan till osäkerhet. EU och Kina behöver också hitta ett konstruktivt samarbete och det finns stora inrikespolitiska spänningar i flera länder, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
– Flera länder, bland annat Kina, USA, Tyskland och Storbritannien utmanas såväl strukturellt som konjunkturellt, samtidigt som tillgångspriser och offentliga skulder ligger på historiskt höga nivåer. Handelsspänningar och geopolitik bidrar till oförutsägbarhet. En oväntad inflationsuppgång, högre statsräntor, börsnedgång eller tecken på att de förväntade vinsterna från stora AI-investeringar uteblir skulle kunna ge upphov till en giftig tillväxtcocktail, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Sverige: tillväxt, arbetsmarknad och ränta
I Sverige har hushållens konsumtion och BNP börjat återhämta sig. SEB höjer tillväxtprognosen till 1,3 procent 2025 och 2,8 procent 2026; även 2027 väntas BNP öka med nära 3 procent. Konsumtionen bedöms stiga med nära 3 procent per år 2026–2027, drivet av stigande reallöner, uppdämda behov och skattesänkningar. Samtidigt ligger BNP kvar under tidigare trend och arbetsmarknaden är svag.
– Det alltjämt dämpade konsumentförtroendet är en osäkerhetsfaktor. Och även om tillväxten tar fart ligger BNP fortfarande en bra bit under den tidigare tillväxttrenden. Vi ser heller inga tydliga tecken på återhämtning på arbetsmarknaden i närtid, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
SEB bedömer att inflationen kommer att ligga under målet även 2026–2027, trots att effekterna av sänkta indirekta skatter rensas bort. Riksbanken väntas enligt prognosen hålla styrräntan på 1,75 procent genom 2026 och höja först i slutet av 2027.
– Styrräntan väntas ligga kvar på 1,75 procent under hela 2026. Vi ser det som osannolikt att Riksbanken ändrar räntan igen i närtid, men lägre inflation och en svag arbetsmarknad innebär att ännu en avslutande räntesänkning under våren inte helt kan uteslutas. Riksbankens arbetslöshetsprognos är sannolikt alltför optimistisk, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
På finanspolitiken pekar SEB ut ökade försvarsutgifter och stöd till Ukraina som huvudorsaker till att statens upplåning stiger kommande år.
– Satsningarna motsvarar en finanspolitisk tillväxtimpuls på nära 1,5 procent av BNP. Hälften av denna effekt kommer dock från stöd till Ukraina och högre försvarsutgifter, och kommer därför inte fullt ut att bidra till tillväxt i Sverige. Försvarsmaterial börjar samtidigt bli en viktig drivkraft för industrin, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
