I fredstid bygger näringslivets deltagande i det civila försvaret på frivillighet och samverkan, medan omfattande statliga befogenheter kan tas i bruk vid höjd beredskap eller krig, enligt SNS. I mellanläget, innan höjd beredskap är beslutad, råder däremot stor osäkerhet kring vilka krav staten faktiskt kan ställa på företagen. Denna rättsliga lucka riskerar att försena och fördyra uppbyggnaden av det civila försvaret, menar professor Anna Jonsson Cornell i en ny rapport.
Näringslivet har en central roll för att upprätthålla energiförsörjning, transporter, livsmedelsförsörjning och andra grundläggande samhällsfunktioner i fred, vid fredstida kriser och ytterst under krig. I rapporten Näringslivet och det civila försvaret: behovet av rättslig reglering konstaterar Anna Jonsson Cornell att dagens regelverk i huvudsak är utformat för krigssituationer, inte för planering och uppbyggnad av konkreta förmågor som är avgörande för det civila försvaret.
– Dagens regelverk är otillräckligt med potentiellt allvarliga konsekvenser för förmågan att agera vid en skarp kris. Sveriges långsiktiga förmåga att motstå kriser och ytterst krig behöver planeras och byggas i förväg. Det är just i planerings- och uppbyggnadsfasen som oklarheterna är som störst för företagen och vad gäller statens styrning, kommenterar Anna Jonsson Cornell.
Oklara ansvar och svaga styrmedel
Även Riksrevisionen har tidigare pekat på att styrningen av det civila försvarets uppbyggnad är otydlig och att ansvaret för näringslivets medverkan är svårtolkat. En statlig utredning (SOU 2025:68) föreslår införandet av så kallade försörjningsberedskapsavtal, F-avtal, för att kunna ålägga företag att bidra till försörjningsberedskapen.
Anna Jonsson Cornell välkomnar förslaget men bedömer att mycket av osäkerheten ändå skulle bestå. Enligt rapporten saknar staten tydliga styrningsmöjligheter i läget mellan normal verksamhet och höjd beredskap. Ansvarsfördelningen mellan sektorsansvariga myndigheter, civilområdesansvariga länsstyrelser och regeringen beskrivs som fortsatt oklar, trots flera tidigare utredningar.
– Näringslivets styrka i det civila försvaret är att de kan vara flexibla och innovativa, med en hög förmåga att snabbt ställa om sin verksamhet. Men det bygger på att företagen får tydliga spelregler. Frågor kopplade till såväl ekonomiska som andra risker för företagen måste besvaras, säger Anna Jonsson Cornell.
Rapporten pekar också på att det råder osäkerhet om hur långt rätten att meddela bindande regler, föreskriftsmakt, kan och bör delegeras till exempelvis sektorsansvariga myndigheter i frågor som rör näringslivets roll i det civila försvaret. Detta bedöms skapa oklarhet i ansvarsfördelning och styrning.
Kombination av avtal och lagstiftning föreslås
En otydlig rättslig struktur riskerar enligt rapporten att ge svaga incitament för företag att göra de långsiktiga investeringar som krävs för en robust försörjningsberedskap. Det kan i sin tur leda till ineffektivitet i uppbyggnaden av det civila försvaret.
För att hantera detta rekommenderar rapporten en kombination av avtal och lagstiftning. Syftet är att både skapa flexibilitet och förutsägbarhet för företagen och samtidigt stärka statens möjligheter att styra i planerings- och uppbyggnadsfasen.
Samtidigt som rapporten betonar behovet av ökad möjlighet för staten att styra i läget mellan fred och höjd beredskap, framhålls att denna styrning måste vila på rättsliga och marknadsekonomiska principer.
– Lagstiftning behöver vara proportionerlig och förutsebar. Det innebär att staten inte kan invänta nästa kris för att förtydliga näringslivets ansvar och förutsättningar. De rättsliga ramarna bör finnas på plats redan i ett normalläge och beslutas genom den ordinarie lagstiftningsprocessen, avslutar Anna Jonsson Cornell.
Rapporten Näringslivet och det civila försvaret: behovet av rättslig reglering ingår i SNS Beredskapskommission, ett treårigt forskningsprojekt som syftar till att stärka samhällets motståndskraft genom att fördjupa förståelsen för olika aktörers roller i totalförsvaret.
