Fem myndigheter lämnar i dag ett gemensamt förslag till regeringen om en nationell plan för att restaurera Sveriges natur, enligt Naturvårdsverket. Förslaget omfattar 201 åtgärder som ska ge ekosystemen bättre förutsättningar att återhämta sig, stärka den biologiska mångfalden och göra samhället mer motståndskraftigt mot klimatrelaterade påfrestningar.
Bakgrunden är att många naturmiljöer och arter har trängts undan, vilket innebär risker för att viktiga ekosystemfunktioner går förlorade. Dessa funktioner är centrala för allt från dricksvattenförsörjning till skydd mot torka och översvämningar.
– Vårt förslag innebär en höjd ambition i arbetet med att värna svensk natur och säkra viktiga samhällsfunktioner. Många bra åtgärder görs redan, men inte i tillräcklig omfattning. För att förstärka de positiva trenderna behöver vi skala upp insatserna för skydd och skötsel av värdefull natur på land och i vatten, säger Fredrik Hannerz, chef för avdelningen natur och vilt på Naturvårdsverket.
Åtgärder i skog, jordbruksmark, vatten, hav och stad
Planen omfattar samtliga större ekosystem i Sverige: skogs- och jordbrukslandskap, sjöar och vattendrag, marina miljöer, urbana ekosystem, våtmarker och övriga land- och kustekosystem. Åtgärderna varierar efter ekosystemens olika utmaningar.
I jordbruksekosystemen lyfts bland annat betesmarker fram som artrika livsmiljöer som kan återskapas genom att göra det mer lönsamt att flytta befintliga djur från stall och vall till naturbete. Nötkreatur, får, getter och hästar kan genom olika betesbeteenden bidra till ökad biologisk mångfald.
I urbana miljöer betonas behovet av mer stadsgrönska. Bevarade och utökade grönytor och träd kan bidra till klimatanpassning, ge svalka vid värmeböljor och samtidigt vara positiva för människors hälsa.
För havsmiljön föreslås åtgärder för att skydda befintliga livsmiljöer och förhindra att de försämras, bland annat genom minskad övergödning och minskad fysisk påverkan som bottentrålning och muddring. Detta bedöms kunna gynna kustnära ekosystem och förbättra förutsättningarna för kustnära fiske.
I sjöar och vattendrag handlar förslagen bland annat om att ta bort vandringshinder och återställa livsmiljöer så att arter kan nå sina ursprungliga områden. Genom att restaurera tidigare flottningsleder och rensade vattendrag kan fiskar få tillbaka lek- och uppväxtområden, vilket både gynnar ekosystemen och öppnar för förbättrade fiskemöjligheter.
I skogsekosystemen lyfter myndigheterna behovet av att säkra viktiga livsmiljöer, exempelvis i äldre skogar, och att utveckla befintliga naturvärden. Åtgärderna kan omfatta skydd, naturvårdande skötsel och ett mer anpassat brukande av skogen.
För samtliga ekosystem framhålls behovet av bättre kunskap om livsmiljöernas tillstånd. Kartläggningar och inventeringar beskrivs som nödvändiga för att kunna följa utvecklingen över tid och säkerställa att naturvärden inte försämras.
– Åtgärder ska sättas in där de gör störst nytta till lägsta möjliga kostnad. Då behöver vi ett datadrivet arbetssätt baserat på mer kunskap om vad som händer i Sveriges natur. Det är grunden för att vi ska kunna jobba smartare, säger Fredrik Hannerz.
Kraftigt ökad finansiering och koppling till beredskap
Den samlade kostnaden för åtgärderna uppskattas till 20 miljarder kronor årligen fram till år 2032. Det är något mer än en dubblering av de cirka 9 miljarder kronor per år som i dag läggs på redan pågående åtgärder.
– När vi investerar i svensk natur stärker vi viktiga samhällsfunktioner, som tillgången till rent vatten, skydd mot torka och översvämningar, en trygg livsmedelsförsörjning och attraktiva städer där människor vill leva. Det är dessutom mer kostnadseffektivt att skydda och sköta naturen i ett tidigt skede än att förlora ännu fler livsmiljöer, säger Fredrik Hannerz.
Enligt Naturvårdsverket spelar naturen en central roll för Sveriges långsiktiga beredskap. En robust natur som kan hantera klimatkriser och säkrar dricksvattenförsörjningen bedöms ha direkt koppling till krisberedskap och totalförsvar.
Del av EU:s nya förordning om naturrestaurering
Förslaget till nationell restaureringsplan är också ett led i genomförandet av Europeiska unionens förordning om restaurering av natur, som trädde i kraft i augusti 2024. Förordningen innehåller tidsatta och bindande mål för medlemsländerna för att vända trenden med minskad biologisk mångfald och försämrade livsmiljöer på land och i hav.
Den svenska planen har tagits fram av Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket. Myndigheternas förslag utgör underlag till regeringen, som ska lämna in Sveriges nationella plan till Europeiska kommissionen senast den 1 september 2026. Beslut om de nationella planerna för Sverige och övriga medlemsländer ska fattas senast i september 2027.
Arbetet med planen har enligt Naturvårdsverket brett förankrats i samhället genom dialoger med runt 300 aktörer, däribland kommuner, näringsliv, organisationer och civilsamhälle.
– För att bevara och återskapa viktiga livsmiljöer behöver många vara delaktiga. Flertalet markägare och företag vi mött ser möjligheter i arbetet och efterfrågar tydliga incitament och mer kunskap för att kunna engagera sig, säger Fredrik Hannerz.
Mer information om de föreslagna åtgärderna för respektive ekosystem och hela förslaget finns i pressmeddelandet från Naturvårdsverket.
