Ett år efter de första fynden av den invasiva lövplattmasken i Sverige redovisar Länsstyrelsen Skåne en fortsatt oroande utveckling, med nya fynd i svenskodlade växter och under textilbäddar på plantskolor, enligt myndigheten.
Lövplattmasken, som lever på daggmaskar, bedöms kunna få stora effekter på ekosystem och jordbruk genom att minska daggmaskbestånden. Det kan leda till sämre skördar och förändra vilka arter som kan växa i naturen.
Spridning fortfarande begränsad – men kräver gemensam insats
Länsstyrelsen Skåne har sedan november 2024 samarbetat med Naturvårdsverket kring bekämpning och vägledning, efter att den första lövplattmasken på svensk mark upptäckts i en offentlig plantering i Malmö. Vid en uppföljande kontroll, där ett femtiotal medarbetare från Länsstyrelsen deltog, hittades plattmasken på flera skånska plantskolor, och därefter har rapporter kommit från olika delar av landet.
I januari 2025 infördes nödåtgärder för att kunna skjuta till resurser till arbetet med plattmasken. I augusti 2025 togs lövplattmask upp på Europeiska unionens förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den inom hela unionen är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, utbyta och sätta ut i naturen.
Trots de nya fynden ser Länsstyrelsen Skåne fortfarande möjligheter att begränsa och på sikt slå ut arten.
– Det finns anledning till oro, men kampen är inte på något sätt förlorad. Än så länge är spridningen mycket begränsad och eftersom konsekvenserna på lång sikt är betydande måste total utrotning vara målet. Det krävs dock att hela samhället hjälps åt i kampen mot lövplattmasken, säger Cajza Eriksson, naturvårdshandläggare som arbetar med invasiva främmande arter på Länsstyrelsen Skåne.
Fynd under textilbäddar och i svenskodlat material
Länsstyrelsens uppföljning efter det första året visar att lövplattmasken under hösten hittats under textilbäddar där växterna står på flera plantskolor. Tidigare bedömdes spridningen vara begränsad till krukorna eller marken direkt under dem.
Under sommar och höst har lövplattmasken dessutom påträffats i en del svenskproducerade växter. Tidigare fynd har enbart gjorts i importerade växter. De svenska fynden verkar enligt Länsstyrelsen framför allt vara kopplade till att svenskt material placerats nära importerat material, eller på bäddar där importerade växter tidigare stått.
– Vi ser inte någon generell spridning på plantskolorna eller utanför dem. Problemet är begränsat till marken direkt under bäddarna. Det visar att vi fortfarande har tid och möjlighet att bekämpa lövplattmasken, säger Cajza Eriksson, som upplever att växtbranschen gjort stora insatser för att hantera problemet och att hitta metoder för bekämpning.
Investeringar och rekommendationer till bransch och privatpersoner
Länsstyrelsen lyfter att branschen är aktiv i bekämpningsarbetet, men att mer stöd kan behövas för att utveckla långsiktigt hållbara metoder.
– Branschen är engagerad och lösningsorienterad och gör generellt sett stora insatser för att få rätsida på problemet. Det är viktigt att vi fortsätter stödja de företag som jobbar hårt med frågan. Arbete pågår på nationell nivå med att undersöka möjligheterna för någon form av investeringsstöd när det gäller utveckling av säkrare och mer långsiktiga saneringsmetoder, säger Cajza Eriksson.
Länsstyrelsen Skåne rekommenderar att plantskolor i första hand sanerar växter genom värme eller kyla och ser över sina växtsanitära rutiner, särskilt så att egenodlat material inte blandas med importerat material som inte sanerats. Eftersom barrotat material bedöms ha minimal risk att drabbas pekar myndigheten på att ökad handel med barrotat material kan vara en möjlig väg.
Till privatpersoner är rekommendationen att i första hand köpa växter från handlare som arbetar aktivt och transparent med att minimera risken för spridning av lövplattmask, samt att kontrollera växterna innan plantering och följa de rutiner som finns på Länsstyrelsens webbplats vid misstänkta fynd.
Beslutet inom Europeiska unionen om att klassa lövplattmasken som invasiv främmande art fattades i augusti 2025, och medlemsländerna har 18 månader på sig att komma igång med arbetet. Enligt Länsstyrelsen Skåne bör Sverige räkna med minst en säsong till med ett större inflöde. Reglerna gäller redan i Sverige eftersom det funnits ett tidigare beslut om nödåtgärder.
