Hot och våld mot läkare ökar i svensk hälso- och sjukvård, enligt Sveriges läkarförbund i ett pressmeddelande via TT. I den nya undersökningen uppger 17 procent av läkarna att de utsatts för hot eller våld de senaste tolv månaderna, jämfört med 13 procent vid mätningen 2022. Händelserna avser situationer kopplade till yrkesrollen eller arbetsplatsen.
– Situationen har förvärrats de senaste åren. Arbetsgivarna har en skyldighet att se till att arbetsmiljön är trygg och jag tvingas konstatera att de har misslyckats. Jag blir särskilt illa berörd av att så många yngre läkare utsätts för hot och våld, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
Psykiatri och akutsjukvård sticker ut
Inom psykiatrin och akutsjukvården har mer än var tredje läkare utsatts för hot under det senaste året. Andelarna är 36 respektive 35 procent. Även våld förekommer: 14 procent av läkarna inom akutsjukvården och 10 procent inom psykiatrin uppger att de utsatts för fysiskt våld under samma period. Sett till alla specialiteter uppger 3 procent av läkarna att de utsatts för fysiskt våld.
Läkarförbundet bedömer att utvecklingen har gått åt fel håll sedan förbundets förra granskning 2022. Förbundet framhåller att en trygg arbetsmiljö är en förutsättning för att kunna ge god vård och efterlyser tydligare och mer enhetliga rutiner för att förebygga och hantera hot- och våldssituationer.
Yngre läkare särskilt utsatta
Bland AT-läkarna uppger 26 procent att de har utsatts för hot de senaste tolv månaderna och 5 procent att de utsatts för fysiskt våld. Motsvarande andel bland specialistläkare och överläkare som utsatts för hot är 15 procent.
– Regionerna behöver jobba mer förebyggande och utveckla rutiner som gör att hot- och våldssituationer kan hanteras bättre. En trygg arbetsmiljö är grunden för att läkaren ska kunna ge patienten god vård och bedriva ett effektivt arbete. Hot och våld får aldrig accepteras som en del av yrket, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
Undersökningen genomfördes digitalt 13 maj–20 juni och skickades till 39 748 yrkesverksamma medlemmar inom hälso- och sjukvården. Totalt svarade 16 734 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.
