Statens anslag till forskning och utveckling, forskning och utveckling, beräknas uppgå till 49,3 miljarder kronor under 2026, enligt preliminär statistik från Statistiska centralbyrån. Det är en ökning med 522 miljoner kronor, motsvarande 1,1 procent, jämfört med budgeten för 2025. Samtidigt minskar andelen av den totala statsbudgeten som går till forskning och utveckling till 3,2 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 2008.
Totalt omfattar statsbudgeten 1 543 miljarder kronor 2026, drygt 7 procent mer än året innan. Forskning och utveckling växer därmed betydligt långsammare än budgeten som helhet.
– Det är en mindre ökning av FoU-anslagen och en lägre andel av budgeten än vad vi sett på många år, säger Philip von Schéele, nationalekonom och statistiker på Statistiska centralbyrån.
Utbildning störst – men försvaret växer mest
Mer än hälften av medlen till forskning och utveckling, 32,6 miljarder kronor, går till utbildning och universitetsforskning. Det är en marginell ökning från 32,4 miljarder kronor 2025. Näringslivet är näst största mottagare med 4,5 miljarder kronor, följt av försvaret med 2,3 miljarder kronor.
Försvars- och krisberedskapsområdet får den största relativa ökningen av alla områden. Anslagen höjs med 566 miljoner kronor, cirka 25 procent, jämfört med föregående år. Även kommunikationssektorn får en tydlig förstärkning med 17 procent högre anslag, motsvarande 147 miljoner kronor.
Samtidigt minskar anslagen till klimat, miljö och natur med 672 miljoner kronor, nästan 25 procent. Det är den största nedgången bland områdena. Statistiska centralbyrån uppger att minskningen främst beror på lägre medel till satsningen Industriklivet, där nya regler påverkar vilka projekt som kan få stöd. Även energiområdet minskar, med 100 miljoner kronor eller 7,3 procent, liksom arbetsmarknad och arbetsliv som får 9 miljoner kronor mindre.
Allmänvetenskaplig utveckling dominerar anslagen
Sett till socioekonomiska ändamål är allmänvetenskaplig utveckling den enskilt största posten. Det handlar om forskningsmedel som inte styrs mot ett specifikt samhällsområde utan ska bygga generell kunskap. Detta område får drygt 33 miljarder kronor, vilket motsvarar mer än 67 procent av de totala anslagen till forskning och utveckling.
Försvaret är ett prioriterat område även i denna fördelning och får nästan 20 procent mer i anslag än tidigare, motsvarande nära 400 miljoner kronor. Industriell produktion och teknik samt forskning om rymden får också betydande förstärkningar.
Inom allmänvetenskaplig utveckling är naturvetenskap det största forskningsämnet och står för nästan 30 procent av medlen. Medicin och hälsovetenskap följer med drygt 23 procent, medan samhällsvetenskap och teknik vardera utgör strax över 17 procent.
Statistiska centralbyrån betonar att uppgifterna är preliminära och bygger på den statsbudget som beslutades i början av året. Slutlig statistik, där även ändringsbudgetar ingår, ska publiceras i december 2026.
Statistiska centralbyrån, SCB.se
