Statens förmåga att betala ut löner och ersättningar är en grundläggande förutsättning för att samhället ska fungera. En ny studie från Totalförsvarets forskningsinstitut, genomförd på uppdrag av Försäkringskassan, visar att ett längre avbrott i de statliga utbetalningarna snabbt kan få stora konsekvenser för hushållens ekonomi, kommunernas ansvar och samhällets motståndskraft.
Studien analyserar vad som kan hända om statliga löner eller statliga ersättningar som sjukförsäkring, familjeersättningar och pensionsrelaterade ersättningar tillfälligt inte kan betalas ut till följd av en allvarlig störning, kris eller antagonistiskt angrepp.
– Statens utbetalningsförmåga är en del av samhällets motståndskraft. När utbetalningarna uteblir påverkas inte bara hushållens ekonomi utan även kommuner, arbetsmarknad och samhällsekonomi, säger Susanna Holzer, försvarsekonom vid Totalförsvarets forskningsinstitut och projektledare för studien.
Risk för större tryck på kommunerna
Studien visar att statliga ersättningar utgör en betydande del av försörjningen för stora delar av befolkningen. Samtidigt fungerar de som ett återkommande kassaflöde i ekonomin som bidrar till konsumtion, skatteintäkter och ekonomisk stabilitet.
Om utbetalningarna upphör uppstår snabbt likviditetsproblem för många hushåll. Konsumtionen minskar och kommunernas ansvar för ekonomiskt bistånd riskerar att öka. Simuleringar i studien indikerar att antalet personer som lever i hushåll med låg inkomststandard kan öka från knappt 500 000 till över 2,5 miljoner personer vid ett längre avbrott i statliga ersättningar.
Konsekvenserna av uteblivna statliga löner bedöms inledningsvis vara mer begränsade eftersom många löntagare har andra inkomster eller ekonomiska buffertar att tillgå. På längre sikt kan dock även dessa störningar få betydande effekter genom att påverka myndigheters möjligheter att behålla och rekrytera personal samt upprätthålla sin verksamhet.
Del av den ekonomiska infrastrukturen
Rapporten visar också att statliga utbetalningar är mer än en administrativ funktion. De utgör en del av samhällets ekonomiska infrastruktur och är nära kopplade till det civila försvarets förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner under störda förhållanden.
– Vi är vana vid att se statliga ersättningar som trygghetssystem för individen. Vår studie visar att de också har betydelse för samhällets samlade motståndskraft. Förmågan att fortsätta betala ut ersättningar och löner är därför viktig även ur ett totalförsvarsperspektiv, säger Susanna Holzer, försvarsekonom vid Totalförsvarets forskningsinstitut och projektledare för studien.
