Hur mycket vi rör oss, sitter stilla och sover påverkar risken att drabbas av flera vanliga och allvarliga sjukdomar, enligt Folkhälsomyndigheten. Det handlar bland annat om cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes samt psykiska sjukdomar som depression och ångest.
För att förebygga dessa sjukdomar bättre deltar Folkhälsomyndigheten och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i ett europeiskt samarbetsprojekt som kallas JA PreventNCD. Projektet pågår från 2024 till 2027 och omfattar totalt 25 europeiska länder. Det leds av norska Helsedirektoratet, och den svenska datainsamlingen sker från november 2025 till juni 2026.
I Sverige ansvarar GIH för att samla in data på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Genom att kartlägga hur fysisk aktivitet och stillasittande varierar mellan olika grupper i befolkningen vill forskarna kunna identifiera vilka som löper störst risk att drabbas av sjukdomarna. Resultaten ska sedan användas för att ta fram mer riktade och effektiva förebyggande insatser, både nationellt och på europeisk nivå.
Stora hälsorisker och höga samhällskostnader
Folkhälsomyndighetens beräkningar visar att låg fysisk aktivitet och mycket stillasittande kan kopplas till en betydande del av sjukdomsfallen i Sverige. Upp till 6 procent av cancerfallen, 8 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 20 procent av fallen med typ 2-diabetes samt 21 procent av depression, stress och ångest kan relateras till otillräcklig rörelse.
Den totala samhällsekonomiska kostnaden för dessa sjukdomar uppskattas till 16,5 miljarder kronor per år.
– Genom att främja fysisk aktivitet kan vi inte bara förbättra individers hälsa utan även sänka samhällskostnaderna och skapa betydande vinster för hela samhället, säger Marita Friberg, projektledare på Folkhälsomyndigheten.
6 000 svenskar följs med rörelsemätare
Inom ramen för projektet kommer 6 000 personer i Sverige, mellan 20 och 69 år, att slumpmässigt väljas ut för att delta. Deltagarna får bära rörelsemätare, mäta midjemått, föra sömndagbok och svara på en omfattande hälsoundersökning.
Det gör det möjligt att på ett noggrant sätt kartlägga sambanden mellan rörelsemönster, sömnvanor och hälsa. Genom att analysera data från flera länder hoppas forskarna kunna se både gemensamma mönster och skillnader mellan olika grupper.
– Med en bättre kunskap om hur fysisk aktivitet av olika intensitet varierar mellan grupper i Sverige och Europa, kan vi mer exakt identifiera vilka individer eller grupper av individer som har en statistiskt högre risk. Resultaten kan sen användas för att utveckla mer träffsäkra preventiva insatser i Sverige och i Europa, säger Örjan Ekblom, professor vid GIH.
Projektets namn, JA PreventNCD, står för Joint Action Prevent Non-Communicable Diseases, vilket syftar på ett gemensamt arbete för att förebygga icke-smittsamma sjukdomar.
