Ett nära samarbete mellan myndigheter, industrin och akademin lyfts ofta fram som en förutsättning för att stärka svensk försvarsförmåga och påskynda innovation, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Men när olika roller, regelverk och förväntningar möts uppstår både friktion och praktiska hinder, visar en ny rapport om sektorsöverskridande samverkan i försvarsinnovationsprojekt.
Rapporten, Sektorsöverskridande samverkan i försvarsinnovationsprojekt, är skriven av analytikern Maria Hultqvist, forskaren Cecilia Fredriksson och analytikern Anders Schröder. De har analyserat framgångsfaktorer och utmaningar i så kallade trippel helix-samarbeten där myndigheter, företag och lärosäten deltar.
Gemensamma mål – men olika drivkrafter
Trippel helix-samarbeten mellan offentlig sektor, akademi och industri är inte ett nytt fenomen. Under kalla kriget var samarbeten mellan privat och offentligt viktiga för att utveckla avancerad försvarsteknologi. I perioder av avspänning har dessa former av samverkan minskat, men nu är intresset på väg tillbaka.
– Försvarsinnovation har kommit högre upp på den politiska agendan genom det försämrade geopolitiska läget, inte bara i Sverige utan också inom Europeiska unionen och i USA. För 30–40 år sedan var försvaret ofta spjutspetsen, men i dag drivs utvecklingen av kommersiella intressen. Därför måste försvaret och det civila samhället samverka, inte bara i Sverige utan globalt, säger Anders Schröder.
Att modellen kallas trippel helix beskrivs i rapporten som en symbol för en positiv utveckling när tre aktörer strävar mot samma mål.
– Trippel helix kan liknas vid ett ”DNA för innovation”, där tre aktörer är sammanvävda i ett gemensamt projekt. Samverkansmodellen är inte begränsad till enbart försvaret, utan används inom till exempel hållbarhet och hälso- och sjukvården, säger Cecilia Fredriksson.
I studien har forskarna intervjuat cirka 20 deltagare i fyra olika trippel helix-projekt inom försvarssektorn, bland annat inom flygteknik och robotsystem. Ett återkommande tema är att deltagarna upplever att de bär olika ”hattar” beroende på roll i projekten, men samtidigt ser sig som delar av ett gemensamt ”Sverige AB”.
– Vi märkte snabbt att de olika aktörerna var ganska överens om framgångar och motgångar, till exempel beskrivs att man har olika ”hattar” beroende på roll i projektet. Övergripande såg man sig dock arbeta tillsammans för ”Sverige AB”. Sedan fanns förstås vissa spänningar, som att lärosäten är ovana vid att jobba inom försvarsindustrin samtidigt som företagen har sitt vinstfokus, säger Cecilia Fredriksson.
En slutsats som överraskade forskarna var hur starkt fokus många deltagare lade på själva kunskapsöverföringen.
– Flera säger att det mest givande har varit själva kunskapsutbytet och att kompetensen hos de anställda har höjts. Det har varit viktigare än själva resultatet av samarbetet, säger Maria Hultqvist.
Upphandling, sekretess och ”dödens dal” bromsar
I rapporten konstateras att staten i första hand vill se en ökad försvarsförmåga som resultat av trippel helix-satsningar, medan projekten ofta befinner sig på en lägre teknologisk mognadsnivå. Det skapar skillnader i förväntningar på vad samarbetena ska leda till.
– Staten vill att trippel helix-samarbeten leder fram till en ökad försvarsförmåga, men vi märkte i vår studie att projekten låg lite längre ner i teknologisk mognadsgrad. Det är också svårt för små och medelstora företag att komma in i den här typen av samarbeten, säger Cecilia Fredriksson.
De praktiska hindren handlar enligt rapporten bland annat om upphandlingsregler, skyddsklassning och hantering av immateriella rättigheter och royalities.
– Vi hade ett företag som hoppade av eftersom de inte kunde komma överens med akademin om de immateriella rättigheterna. Det finns också en försiktighet från myndigheternas sida i att dela känslig information med företagen, säger Maria Hultqvist och tillägger:
– Flera respondenter pekar på att Sverige har en snävare syn på upphandling och en tuffare syn på lagstiftningen jämfört med flera andra europeiska unionens länder.
Forskningen pekar också på det välkända glappet mellan prototyp och färdig produkt, ofta kallat ”dödens dal”.
– Det handlar om att få fram nya teknologier, till exempel drönare och artificiell intelligens, för militära syften. I dag fastnar många prototyper mellan idé och färdig produkt i ”dödens dal. Ingen vågar ta steget att utveckla en prototyp som ska vara skalbar, fungera i olika väder och vind och dessutom vara billig. Vi måste forska mer om vad som krävs för att ta sig upp ur dödens dal, säger Anders Schröder.
Forskarna hoppas att rapporten ska användas av framtida projekt för att undvika att ”uppfinna hjulet på nytt”. De framhåller att fler kontaktytor mellan offentliga och privata aktörer behövs, något som enligt FOI ligger i linje med regeringens förslag om en myndighetsgemensam funktion för försvarsinnovation och ett forum för dialog med näringslivet.
– Sektoröverskridande samverkan ser lite olika ut och därför måste man tänka till och få bort hinder som gör det svårt att uppnå en verklig försvarsinnovation, säger Cecilia Fredriksson.
