Utvecklingen av autonoma system går i snabb takt, pådrivet av Rysslands anfallskrig mot Ukraina där drönare fått en central roll, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Forskare vid FOI undersöker nu på flera fronter vad den nya tekniken innebär för Försvarsmakten och den militära ledningen, bland annat genom att använda taktiska krigsspel som metod.
Drönare, eller unmanned aerial vehicle, en så kallad UAV, är än så länge det mest kända autonoma systemet. Men utvecklingen sker samtidigt på marken, på vattenytan och under vatten.
– Vi klumpar ihop allt under begreppet autonoma system, men graden av autonomi är väldigt varierande. Det är allt från fjärrstyrda till högt automatiserade system, säger Peter Svenmarck, forskare på FOI:s avdelning Cyberförsvar och ledningsteknik.
Studerar hur ledningen påverkas
Peter Svenmarck leder forsknings- och teknikutvecklingsprojektet Framtida ledning av autonoma samverkande system, som på uppdrag av Försvarsmakten undersöker hur militär ledning påverkas vid användning av autonoma system. Fokus ligger på frågor om vem som ska leda systemen och på vilket sätt de kan bidra till helheten.
– Det är väldigt få som undersöker detta. Ofta fokuseras det på operatörens roll och interaktionen, säger Peter Svenmarck.
FOI började studera hur autonoma system påverkar militär ledning för snart tio år sedan. För att göra frågorna mer konkreta valde forskarna att utveckla taktiska krigsspel.
Tillsammans med Markstridsskolan tog FOI fram spelet UNI-KASS. När Sjöstridsskolan tog del av resultaten hörde de av sig och efterfrågade ett motsvarande spel för sjöstrid. Det resulterade i MUNI-KASS som genomfördes under 2025.
– Det har inte gjorts så mycket studier på autonoma system vid sjöstrid, så vi pratade med Sjöstridsskolan om vilka typer av system de var intresserade av. Det finns flera olika storlekar, och de var framförallt intresserade av mellanstora UAV:er som kan bära lite mer last och har lite mer uthållighet, säger Peter Svenmarck.
Sjöstridsskolan var också intresserad av mindre obemannade ytgående farkoster, så kallade USV, och mellanstora obemannade undervattensfarkoster, UUV, eftersom de kan bidra till sjöstriden samtidigt som de kan stationeras på och kontrolleras från korvetter och fregatter.
UAV med radar gav tydlig fördel
Att utveckla ett spel för sjöstrid visade sig vara mer komplext än motsvarande för markstrid, då den marina miljön rymmer fler enheter och påverkansfaktorer. Forskarna tog därför fram ett särskilt stöd för spelledaren för att hantera parametrar och avancerade beräkningar.
Därefter fick lärare i sjö- och undervattensstrid, chefer inom taktik eller undervattensstrid och specialistofficerare från Sjöstridsskolan testa spelet under en dag. I scenariot skulle blå sida inta en av två hamnar, medan röd sida försvarade hamnarna och kusten.
Resultaten låg i linje med de erfarenheter som dragits från krigsspelet med Markstridsskolan.
– UAV:er med radar som kan se långt var en väldigt stor fördel. Det gjorde att blå sida hade full koll på vad röd sida gjorde, samtidigt som röd sida inte hade en aning om vad blå sida gjorde, säger Peter Svenmarck.
Yt- och undervattensfarkosterna användes främst för framskjuten spaning och skydd.
– För att få en lägesbild, i och med att de är obemannade så används de mer framskjutet och kan ta den första stridskontakten.
Stora undervattensdrönare för havsövervakning
Under hösten meddelade Försvarets materielverk, FMV, att myndigheten köper in system av typen Large Unmanned Underwater Vehicle, LUUV. FMV beskriver systemen som en stor, obemannad och autonom undervattensdrönare, att likna vid en miniubåt utan besättning. En LUUV är cirka sex meter lång och kan till exempel användas för att spana efter minor och sensorsystem innan en bemannad ubåt anländer.
Konceptet är dock fortfarande relativt nytt, enligt Peter Svenmarck.
– Vi har haft många samtal med marinstaben, för de har väldigt mycket frågor. Senare i vår ska vi ha en workshop med operativ personal som är ute och gör spaning i Östersjön om hur man kan se på sådana här LUUV:er för havsövervakning, till exempel öster om Gotland.
Marinstaben efterfrågar även stöd i utvecklingen av sjöfartsskyddsoperationer i Östersjön, något som blivit en viktig fråga inom Nato.
Parallellt deltar Peter Svenmarck i projektet Vägval stridsflyg, där Saab på uppdrag av Försvarets materielverk studerar tekniker för framtida stridsflyg.
– Där kan man tänka sig en blandning av bemannade och obemannade plattformar som genomför uppdrag tillsammans. Jag är med för att bidra med kompetens i dialogen mellan Försvarets materielverk och Saab. När det gäller autonoma system är vi från FOI med lite överallt.
