Sveriges kommuner tilldelas nu mer än 1,5 miljarder kronor för att stärka krisberedskap och civilt försvar, enligt Myndigheten för civilt försvar. Medlen beskrivs som starten på en långsiktig förmågeutveckling där kommunerna kan räkna med fortsatta satsningar och ökade förväntningar framöver.
Myndigheten för civilt försvar anger att pengarna fördelas genom tre olika ersättningar. Enligt överenskommelsen för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar får landets alla kommuner sammanlagt 649 miljoner kronor. Utöver detta fördelas ett investeringsstöd på 400 miljoner kronor till samtliga kommuner för att stärka den decentraliserade försörjningsberedskapen.
Fokus på försörjningsberedskap och totalförsvar
Investeringsstödet till försörjningsberedskap ska finansiera direkta investeringar eller åtgärder med nära koppling till försörjningsberedskap. Det kan enligt myndigheten handla om fysisk infrastruktur, lager för drivmedel, lager för livsmedel och andra kritiska förnödenheter samt lager för läkemedel och medicinteknisk utrustning.
Därutöver tilldelas 490 miljoner kronor till kommuner som har särskild betydelse för totalförsvaret. Dessa kommuner har under hösten och vintern identifierats av Myndigheten för civilt försvar tillsammans med Försvarsmakten och i dialog med civilområdeskanslierna och länsstyrelserna.
– Kommunernas motståndskraft är grunden i det civila försvaret. När det inträffar kriser, hybridhändelser eller sabotage är det ofta kommunerna som utgör första linjen. Tillsammans ska vi stärka motståndskraften och kommunernas civila försvar, säger Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar.
Ledningsplatser, samlingsplatser och långsiktigt arbete
Myndigheten uppger att medlen i huvudsak ska användas till investeringar i ledningsplatser och särskilda samlingsplatser. Vid behov kan pengarna även användas till investeringar eller materiel som syftar till att upprätthålla samhällsviktig verksamhet inom kommunens ansvarsområde som är nödvändig för totalförsvaret, exempelvis reservutrustning eller reparationsutrustning.
Arbetet med att förvalta och utveckla listan över kommuner med särskild betydelse för totalförsvaret ska enligt myndigheten ske kontinuerligt inom ramen för gällande försvarsbeslut. Inför 2027 kommer Myndigheten för civilt försvar, i dialog med länsstyrelser, civilområdeskanslierna, Försvarsmakten och andra berörda aktörer, att undersöka behovet av kompletterande civila aspekter.
– Det sker stora ekonomiska satsningar på civilt försvar nu och kommunerna är en central komponent i satsningen. Nu krävs det att varje kommun tar ansvar, är handlingskraftiga och med på det gemensamma arbetet med att stärka Sveriges beredskap och förmåga, säger Mikael Frisell.
Utöver de medel som betalas ut direkt till kommunerna ska Myndigheten för civilt försvar under 2026 anskaffa materiel för att stärka kommunernas och regionernas försörjningsberedskap. Uppdraget har en finansiell ram på 500 miljoner kronor och omfattar investeringar i fysisk infrastruktur, lager för drivmedel, livsmedel och andra kritiska förnödenheter samt lager för läkemedel och medicinteknisk utrustning.
