Regeringen tillsätter en särskild utredning om användningen av drönare inom det civila försvaret och om skyddet mot hot från drönare. Målet är att skapa bättre förutsättningar för samhällsviktiga verksamheter samtidigt som skyddet mot sabotage och underrättelseinhämtning stärks.
Bakgrunden är det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa, där drönare beskrivs som både ett verktyg och ett hot i allt större utsträckning.
Vill stärka skyddet i samhällsviktiga verksamheter
Enligt regeringen behöver det civila försvaret kunna använda drönare i verksamheter som räddningstjänst, sjukvård, energiförsörjning och transporter. Samtidigt ska utredningen se över vilka aktörer som bör få befogenheter att upptäcka och ingripa mot hotande drönare.
Regeringen vill också att utredningen analyserar behovet av tekniska motmedel, bland annat detektion och störning, samt lämnar nödvändiga lag- och författningsförslag.
– Sverige behöver ett starkare försvar mot fientliga drönare. Samhällsviktig infrastruktur som myndigheter och försvarsindustrin behöver ett bättre skydd och ökad försvarsförmåga. Det är en lärdom mot bakgrund av krigföringen från Ryssland och Iran. Regeringen vill därför se över hur Sverige kan öka drönar- och anti-drönarförmågan i det civila försvaret, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
– Kriget i Ukraina har visat hur snabbt krigföringen förändras. Sverige får inte hamna på efterkälken. Drönare är numera en grundläggande del av vår säkerhet, både för det civila försvaret och för skyddet av samhällsviktig infrastruktur. Vi behöver bättre möjligheter att använda drönare där de stärker beredskapen, och samtidigt ett starkare skydd mot fientliga drönare, säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.
Regeringen utser före detta flygvapenchefen Mats Helgesson till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 8 oktober 2027.
