Regeringen går vidare med en omläggning av kriminalpolitiken där fokus flyttas från gärningsperson till brottsoffer och samhällets skyddsbehov. I en lagrådsremiss föreslås att en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, kallad säkerhetsförvaring, införs, uppger Justitiedepartementet i ett pressmeddelande.
– Vissa brottslingar är så farliga för vårt samhälle att de inte bör släppas ut per automatik. I dag finns ingen möjlighet att fortsätta inlåsningen även om riskerna för nya grova brott är väldigt stora. Med det här nya straffet skapar vi ett verkligt skydd för potentiella brottsoffer och samhället i stort mot samhällets farligaste individer, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Ny påföljd för personer med hög återfallsrisk
Den föreslagna påföljden ska kunna användas mot personer som återfallit i allvarlig brottslighet mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, eller som vid upprepade tillfällen begått sådana brott, och som bedöms ha en hög risk för att återfalla i samma typ av brott. Exempel som lyfts är grova vålds- och sexualbrott.
När domstol dömer till säkerhetsförvaring ska två tidsgränser fastställas. En minimitid anger den kortaste tid den dömde ska vara frihetsberövad i kriminalvårdsanstalt. Utöver detta fastställs en ramtid som anger den totala tid påföljden ska verkställas. Ramtiden kan förlängas med upp till tre år åt gången om det bedöms absolut nödvändigt för att skydda samhället.
Kompletterar skärpta regler för frigivning
Förslaget placeras i ett bredare paket av åtgärder. Regeringen har nyligen lagt en proposition om skärpta regler för villkorlig frigivning, där frigivningen i vissa fall ska kunna skjutas upp om det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet. Den nya påföljden beskrivs som ett komplement eftersom säkerhetsförvaring möjliggör frihetsberövande under obestämd tid när riskerna bedöms vara fortsatt höga.
Förslagen i lagrådsremissen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.
