Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till en ny lag om beredskapslager i livsmedelskedjan, enligt Försvarsdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet samt Liberalerna. Den nya lagen ska ge staten ett tydligt regelverk för att äga och hålla beredskapslager av varor i hela livsmedelskedjan, från jordbrukets insatsvaror till färdiga livsmedel.
– Beredskapslagring är vår yttersta försäkring för att det ska finnas mat vid kris eller krig. Varorna som lagerhålls kommer minska sårbarheten om vi behöver ställa om eller anpassa livsmedelsförsörjningen. Vi har tidigare gått fram med budgetsatsningar och adderar nu med förslag på regelverk, säger landsbygdsministern Peter Kullgren.
Minska sårbarhet och stärka motståndskraft
Målet med den föreslagna lagen är att säkra tillgången till nödvändiga livsmedel och sådana livsmedel som bedöms ha stor betydelse för försvarsviljan, om Sverige skulle hamna i krig, krigsfara eller drabbas av en allvarlig kris som riskerar att leda till livsmedelsbrist. Lagen omfattar inte varor som handlar om att säkerställa tillgången till dricksvatten.
– Ytterst handlar det här om att möta alla svenskars dagliga kaloribehov i händelse av krig eller djupt störda yttre omständigheter. Att klara av att hantera den saken är en grundförutsättning för individuell och samhällelig motståndskraft. I och med det här beskedet så tar vi ytterligare ett steg på den vägen, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
– Mat är en grundläggande säkerhet. I ett läge där Sverige drabbas av krig eller en allvarlig kris måste människor kunna lita på att samhället fungerar och att det finns mat på bordet. Vi vet att svält och brist historiskt har använts som vapen i konflikter. Med beredskapslager stärker vi Sveriges motståndskraft och visar att ingen ska kunna svälta ut vårt land, säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.
Staten äger lagren – myndighet får ansvar
Enligt förslaget ska staten äga varorna i beredskapslagren, som beskrivs som landets yttersta livsmedelsförsäkring. Regeringen ska få befogenhet att bestämma vilka varor som ska lagras, i vilka volymer, på vilka platser lagren ska finnas och under vilka förutsättningar lagren får tas i anspråk.
Lagen ska inte hindra andra robusthetshöjande åtgärder. Offentliga aktörer kommer även fortsättningsvis att kunna teckna andra typer av avtal om beredskapslager av livsmedel, till exempel vid höjd beredskap, för att stärka tillgången till nödvändiga livsmedel.
I budgetpropositionen för 2026 har regeringen avsatt 575 miljoner kronor, femhundrasjuttiofem miljoner kronor, för att bygga upp beredskapslager, främst av spannmål och insatsvaror till jordbruket och senare även varor längre fram i livsmedelskedjan. Jordbruksverket har redan inlett upphandling av spannmål i norra Sverige. Den föreslagna lagen ska säkerställa att ett sammanhållet system för beredskapslagring på livsmedelsområdet kan etableras, men har inte varit avgörande för att starta upphandlingarna.
Lagren ska skötas av en myndighet som regeringen utser. Genom avtal med den ansvariga myndigheten ska även privata aktörer kunna hålla delar av beredskapslagren.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
