Företag utnyttjas i dag brett som brottsverktyg i storskaliga penningtvättsupplägg, enligt Finanspolisen. Genom att starta eller ta över bolag kan kriminella aktörer dölja pengars ursprung bakom till synes legitima affärstransaktioner.
Finanspolisen beskriver i sin rapport två huvudsakliga sätt som företag används på. Det ena är som långsiktiga brottsverktyg, där samma bolag utnyttjas under flera år genom parallella bankkonton, falska fakturor och komplexa transaktionskedjor där brottspengar blandas med legala medel. Det andra är mer kortsiktiga upplägg där företag blir förbrukningsvaror, ofta uppsatta via målvakter och bolagsförmedlare, utan verklig verksamhet och med hantering enbart av brottspengar med hjälp av fabricerade underlag. Dessa bolag avvecklas snabbt, ofta genom konkurs, och ersätts kontinuerligt av nya.
– Vi kan konstatera att omfattande penningtvätt sker i komplexa bolagsmiljöer, där flera sårbarheter gör det möjligt för kriminella aktörer att fortsätta sin brottslighet, säger Lena Palmklint, chef för Finanspolisen.
Återkommande tillvägagångssätt och internationella kopplingar
Uppläggen beskrivs som sofistikerade, med internationella kopplingar och avancerade bolagsstrukturer som försvårar granskningen för myndigheter och andra berörda aktörer. Osanna fakturor och andra fabricerade underlag används systematiskt för att legitimera värdeförflyttningar mellan bolag.
– Vi ser att tidigare kända modus upprepas och fortsätter användas, vilket visar på en kontinuitet i brottsligheten och penningtvätten snarare än nytillkomna tillvägagångssätt. En förklaring till att samma mönster fortsätter kan vara att sårbarheter i det finansiella systemet och hos myndigheter kvarstår och fortsätter utnyttjas av kriminella, säger Lena Palmklint.
Finanspolisen bedömer att företag, trots betydande penningtvättsrisker, i förhållandevis liten utsträckning är föremål för rapportering om misstänkt penningtvätt. Det innebär att många misstänkta företagsupplägg inte uppmärksammas eller rapporteras in.
Föreslagna åtgärder mot penningtvätt via bolag
I rapporten lyfter Finanspolisen flera områden där verksamhetsutövare, tillsynsorgan och brottsbekämpande myndigheter kan agera för att motverka företagsanvändning i penningtvätt.
Ett förslag är tydligare redovisning av koncernförhållanden. Samtliga aktiebolag som ingår i en koncern, oavsett position i koncernstrukturen och bolagens storlek, bör enligt rapporten redovisa en översikt över koncernstrukturer, koncerninterna fordringar och skulder, aktieägartillskott och koncernbidrag i sina årsredovisningar. Det skulle ge en bättre insyn i komplexa bolagsmiljöer där värden flyttas mellan närstående företag.
Finanspolisen föreslår också ett centralt aktieägarregister för onoterade bolag. Ett sådant register bedöms avsevärt kunna öka möjligheterna att mer effektivt upptäcka och stoppa företag som används för brottslig verksamhet, genom att ge en samlad bild av ägarstrukturer.
Vidare betonas behovet av ökad rapportering av misstänkt penningtvätt genom företagsupplägg. Banker och andra verksamhetsutövare uppmanas att fortsätta utveckla strategier för att höja upptäcktsgraden av misstänkta aktiviteter och transaktioner hos företagskunder, eftersom nuvarande nivåer bedöms vara låga i förhållande till riskerna.
Finanspolisens rapport om storskalig penningtvätt i företagsmiljö finns publicerad hos Polismyndigheten.
