Veckan den 10–17 september präglades av beslut och initiativ som berör både svensk operativ förmåga och företagens säkerhetsarbete. Sverige och Nederländerna planerar en gemensam GlobalEye-pool, EU:s nya cyberrapportering har börjat gälla och Sverige har anslutit sig till krav på en starkare europeisk roll i Arktis.
Sverige och Nederländerna planerar gemensam GlobalEye-pool
Sverige och Nederländerna har undertecknat en avsiktsförklaring om långsiktigt samarbete kring flygburen övervakning och ledning. Nederländerna avser att anskaffa ett Saab GlobalEye, men något slutligt anskaffningsavtal hade inte ingåtts och Saab hade ännu inte fått någon order. Leveransen planeras till 2031. Överenskommelsen omfattar såväl drift som framtida utveckling av systemet, enligt Regeringskansliets redovisning.
Från 2028 ska nederländska besättningar kunna utbildas på svenska GlobalEye-system och få operativ erfarenhet före leveransen av det egna flygplanet. Nederländerna uppger att dess flygplan ska föras in i en gemensam pool med tre svenska GlobalEye. Därmed får svenska och nederländska besättningar tillgång till de tillgängliga flygplanen, vilket kan förbättra nyttjandet av förmågan där och när den behövs.
GlobalEye kan övervaka stora områden i luften, till sjöss och på land samt upptäcka bland annat drönare, kryssningsrobotar och radarinstallationer. Informationen kan delas med flygplan, fartyg och markförband, och systemet kan användas som flygande ledningscentral. För Sverige kan gemensamt nyttjande, utbildning och vidareutveckling öka uthålligheten och tillgången till flygburen ledning inom Nato. Samarbetet har också konkret betydelse för svensk försvarsindustri och försörjningssäkerhet.
EU:s 24-timmarskrav för cyberrapportering har börjat gälla
Den 11 september började rapporteringskraven i EU:s Cyber Resilience Act, CRA, att tillämpas. Tillverkare ska nu rapportera aktivt utnyttjade sårbarheter och allvarliga incidenter som påverkar säkerheten i produkter med digitala element. En tidig varning ska normalt lämnas inom 24 timmar från att tillverkaren fått kännedom om händelsen och en fullständig anmälan inom 72 timmar, enligt EU-kommissionens vägledning.
Rapporteringen görs en gång genom den gemensamma plattform som Enisa har upprättat. Anmälan riktas till ansvarig nationell incidenthanteringsfunktion, CSIRT, och informationen görs normalt samtidigt tillgänglig för Enisa. Den mottagande CSIRT-funktionen ska därefter dela anmälan med motsvarande funktioner i de länder där produkten har gjorts tillgänglig. Kraven omfattar även berörda produkter som redan finns på EU-marknaden.
För svenska tillverkare av programvara, uppkopplad utrustning och andra digitala produkter innebär reglerna att incidentrutiner, ansvarsfördelning, leverantörsavtal och sårbarhetshantering måste stödja de korta tidsfristerna. Även utländska tillverkare som tillhandahåller produkter på den svenska marknaden omfattas. Snabbare informationsdelning kan samtidigt ge CERT-SE och andra europeiska CSIRT-funktioner tidigare kännedom om hot mot produkter som används i samhällsviktig verksamhet. De flesta övriga produktkraven i CRA börjar generellt tillämpas den 11 december 2027.
Sverige stödjer starkare europeisk säkerhetsroll i Arktis
Ledare från fler än tio EU-länder samlades den 13–14 september till European Arctic Summit i Rovaniemi. I ett gemensamt uttalande pekade de ut Ryssland som ett bestående säkerhetshot i den arktiska regionen. Enligt uttalandet visar Rysslands ökande militära aktivitet, hybridagerande och strategiska investeringar att EU behöver stärka sin gemensamma beredskap. Sverige var ett av länderna som anslöt sig, enligt Finlands regering.
Ledarna efterlyste konkreta europeiska projekt i norr. Områden som lyftes var kritisk infrastruktur, militär rörlighet, gränsöverskridande transportförbindelser, satellituppskjutningsförmåga samt utvinning och bearbetning av kritiska mineral. Isbrytarkapacitet beskrevs också som en strategisk resurs, och Finland vill att Europa undersöker möjligheten till gemensamt ägande av isbrytare. Samtidigt betonade uttalandet att investeringar ska ta hänsyn till Arktis särskilda förhållanden, urfolks ställning och långsiktigt hållbar utveckling.
För Sverige är inriktningen betydelsefull eftersom norra Sverige är centralt för mottagande och förflyttning av allierade förstärkningar till Finland och Nordkalotten. De områden som pekas ut kan påverka svenska investeringar i vägar, järnvägar, energi, rymdinfrastruktur, gruvnäring och militär logistik samt beredskapen mot hybridangrepp i norr. EU-kommissionen väntas presentera ett förslag till ny arktisk strategi och en tillhörande handlingsplan under hösten 2026.
Finland beslutar om sitt näst största stödpaket till Ukraina
Finlands president beslutade den 15 september, på regeringens förslag, att skicka landets 34:e paket med försvarsmateriel till Ukraina. Paketet har ett värde på omkring 290 miljoner euro och är räknat i pengar det näst största som Finland hittills har beslutat om. Det sammanlagda värdet av Finlands levererade försvarsmateriel till Ukraina uppgår därmed till cirka 3,6 miljarder euro, enligt Finlands försvarsministerium.
Paketet innehåller materiel som Ukraina har efterfrågat skyndsamt. Finland offentliggör inte närmare uppgifter om innehåll, leveranssätt eller tidsplan, med hänvisning till operativa skäl och behovet av att leveransen når sin destination. Vid beslutet vägdes både Ukrainas behov och de finländska försvarsmaktens resurser in. Delar av materielen har anskaffats från finländsk försvarsindustri.
Utvecklingen har svensk betydelse eftersom Finlands försvarsförmåga och industriella kapacitet är nära kopplade till försvaret av Nordkalotten och Östersjöområdet. Beställningar hos finländska producenter kan stärka nordisk produktionskapacitet och försörjningssäkerhet. Det fortsatta stödet till Ukraina bidrar samtidigt till att begränsa rysk militär förmåga som annars kan riktas mot Sveriges och Natos närområde.
EU-kommissionen vill införa protokoll för allvarliga hybridhändelser
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen aviserade den 16 september en ny europeisk säkerhetsstrategi och ett gemensamt handlingsramverk mot hybridhot. Hon föreslog även ett Emergency Security Protocol som ska kunna samla medlemsländerna efter allvarliga incidenter under tröskeln för väpnat angrepp. Protokollet är tänkt som ett komplement till, inte en ersättning för, Natos artikel 4. Initiativen presenterades i talet om tillståndet i unionen.
Kommissionen ska också utveckla idén om ett europeiskt säkerhetsråd tillsammans med nära partnerländer. Därutöver aviserades ett European Instrument for Strategic Enablers, inriktat på gemensamma strategiska stödförmågor och anpassat till Nato. Luft- och robotförsvar, strategiska transporter, lufttankning, rymd och cyber angavs som exempel på sådana förmågor.
Det rör sig ännu om politiska förslag, inte om antagna rättsakter eller operativa mekanismer. Förslagen behöver konkretiseras och måste i flera fall behandlas av medlemsländerna och EU:s lagstiftare. Om de genomförs kan de påverka hur Sverige begär snabb politisk och praktisk samordning efter cyberangrepp, sabotage, drönarincidenter och andra hybridhändelser. Det föreslagna försvarsinstrumentet kan också få betydelse för svenska materielprojekt, försvarsindustri och finansiering av Natoanpassade stödförmågor.
