Förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger oftare än andra att brottsutsatthet eller oro för brott har påverkat deras politiska uppdrag. Bland kvinnor har 5,6 procent med utländsk bakgrund lämnat ett specifikt uppdrag av sådana skäl, jämfört med 2,7 procent av kvinnorna med svensk bakgrund. Motsvarande andelar bland män är 3,9 respektive 2,3 procent.
– Ur ett demokratiskt perspektiv är det särskilt problematiskt att politikergrupper som redan är underrepresenterade i förhållande till sin befolkningsmängd samtidigt påverkas mer av utsatthet och oro i samband med sina förtroendeuppdrag, säger Hilma Gustafsson, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå).
Självcensur är den vanligaste följden i samtliga grupper. Drygt hälften, 52,1 procent, av kvinnliga politiker som är högst 29 år har avstått från att engagera sig eller uttala sig i en viss fråga. För män i samma ålder är andelen 23,6 procent.
Även kvinnliga riksdagsledamöter uppger ofta begränsningar: 57,2 procent har minskat sin aktivitet i sociala medier på grund av utsatthet eller oro, mot 36,9 procent av de manliga ledamöterna.
Faktisk påverkan på uppdraget, exempelvis att lämna ett uppdrag eller fatta ett annat beslut, uppges av 8,3 procent av både kvinnliga och manliga företrädare för Miljöpartiet. Bland Sverigedemokraternas företrädare är andelen 8,6 procent för kvinnor och 6,8 procent för män. Kvinnor i kommunala och regionala hälso- och sjukvårdsnämnder uppger sådan påverkan i 11,2 procent av fallen.
Analysen bygger på Politikernas trygghetsundersökning 2025, som omfattar ordinarie ledamöter i kommun- och regionfullmäktige samt riksdagen. Uppgifterna avser kalenderåret 2024.
