Samhällets digitala sårbarhet och behovet av säkra sätt att identifiera sig på nätet ligger bakom regeringens nya lagförslag om en statlig e-legitimation, uppger Finansdepartementet. Den nya lösningen ska dels öka robustheten om befintliga tjänster slås ut, dels bidra till att minska bedrägerier och digitalt utanförskap.
Enligt lagförslaget ska Polismyndigheten ansvara för att utfärda den statliga e-legitimationen, som ska uppfylla högt ställda säkerhetskrav. E-legitimationen ska finnas på en fysisk bärare, till exempel ett särskilt kort eller det nationella identitetskortet.
– Att kunna identifiera sig digitalt har blivit en självklar del av vardagen och därför behövs fler alternativ om någon tjänst störs ut, exempelvis vid överbelastningsattacker. De högt ställda säkerhetskraven kan också bidra till att motverka bedrägerier och försvåra för den organiserade brottsligheten. Den statliga e-legitimationen kan även ge fler personer tillgång till samhällsviktiga tjänster, säger civilminister Erik Slottner.
Polismyndigheten får huvudansvar
Den statliga e-legitimationen ska enligt förslaget kunna utfärdas till svenska medborgare, utlänningar som är folkbokförda i Sverige samt vissa diplomater. Åldersgränsen sätts till att den sökande ska vara minst nio år eller fylla nio under kalenderåret.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2026. När regleringen börjar gälla ska enskilda kunna ansöka om statlig e-legitimation, som därmed blir ett komplement till dagens kommersiella lösningar.
Polismyndigheten utvecklar e-legitimationen i samverkan med Myndigheten för digital förvaltning, Digg. Den ska tas fram på högsta så kallade tillitsnivå, vilket innebär starkast möjlig identitetskontroll och hög teknisk säkerhet. Enligt regeringen ska utformningen ske så att e-legitimationen blir tillgänglig för så många som möjligt, utan att göra avkall på säker identifiering.
Bygger grund för europeisk digital identitet
I dag saknar Sverige en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Samtidigt innebär nya regler inom Europeiska unionen att medlemsstater behöver anmäla en sådan lösning för att kunna använda den kommande europeiska digitala identitetsplånboken.
Den statliga e-legitimationen ska enligt Finansdepartementet kunna användas som grund för den digitala identitetsplånbok som Digg utvecklar. På sikt ska den även kunna användas i andra medlemsländers digitala tjänster inom Europeiska unionen.
Regeringen lyfter också fram att en statlig e-legitimation ska bidra till att minska det digitala utanförskapet genom att fler grupper får möjlighet till säker elektronisk identifiering och därmed bättre tillgång till samhällsviktiga digitala tjänster.
