Sveriges skogar behöver klimatanpassas snabbare för att minska riskerna för stormskador, ras, skred, torkstress, insektsskador och skogsbrand, uppger Skogsstyrelsen i en ny rapport. Myndigheten har därför tagit fram uppdaterade mål, en handlingsplan och förslag på konkreta åtgärder som ska minska skadorna och samtidigt säkra en långsiktigt hållbar virkesförsörjning.
Enligt Skogsstyrelsen orsakar klimatrelaterade risker redan i dag stora ekonomiska förluster för skogsbruket. Genom mer aktiva åtgärder bedömer myndigheten att skogens motståndskraft kan stärkas och skadeutfallen begränsas på sikt.
– Vi ger konkreta förslag till åtgärder som den enskilde markägaren kan inspireras av. Större skogsägare rekommenderas att utveckla och implementera egna klimatanpassningsstrategier och planer, säger Per Hazell, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.
Konkreta mål för avverkning och vägar
Bland de åtgärder som lyfts fram för att öka skogens resiliens finns tidiga röjningar, att bredda skogens skyddszoner och att undvika hyggen i brant terräng. Syftet är att minska risken för bland annat ras, skred och omfattande skador vid extremväder.
Ett delmål för klimatanpassningen är att minska storleken på de områden som avverkas i brant terräng. Konkret innebär målet att det ska bli mindre vanligt att mer än 35 procent av marken i medelstora avrinningsområden, mellan 50 och 500 hektar, nyligen är slutavverkad.
Skogsstyrelsen ser också ett behov av att framför allt storskogsbruket i högre grad använder analyser av hela avrinningsområden när avverkning planeras. Ett annat delmål är att större skogsägare ska ha en klimatanpassningsplan för sina skogsbilvägar senast år 2029.
Brådskande fråga för virkesförsörjning och samhällsvärden
Trots ökande medvetenhet bedömer Skogsstyrelsen att klimatanpassningen av skogen går för långsamt.
– Det görs insatser och vi ser att medvetenheten ökar, men dessvärre är det inte tillräckligt visar våra uppföljningar. Detta är en både brådskande och mycket angelägen fråga, klimatförändringen händer här och nu, säger Carin Nilsson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.
Syftet med klimatanpassningen är enligt myndigheten bland annat att säkra en kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar virkesförsörjning, vilket förutsätter att skadenivåerna kan begränsas. Arbetet ska också bidra till att bevara och utveckla skogens natur- och kulturmiljövärden, inklusive kvaliteter kopplade till rekreation och renskötsel.
Rapporten Klimatanpassning av Sveriges skogar 2026–2030 bygger på den förordning som reglerar myndigheters klimatanpassningsarbete. I den har Skogsstyrelsen reviderat och uppdaterat tidigare mål och handlingsplan och tagit fram nya förslag på åtgärder för skogssektorn.
De övergripande effektmålen i rapporten är att skador ska begränsas i närtid genom väl fungerande system för övervakning och krisberedskap. Skador ska också förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen är anpassad efter ståndort, är stormsäker och har hög grad av variation. Dessutom ska skogsbruket utvecklas så att skador på miljö och andra samhällsvärden inte ökar över tid.
Rapporten innehåller även en femårig handlingsplan för Skogsstyrelsens egna insatser inom klimatanpassning. Dessa ska driva på och stödja skogssektorn i arbetet med att öka klimatanpassningen i både skog och skogsbruk.
