Psykisk ohälsa står nu för i genomsnitt 48 procent av alla längre sjukskrivningar i Sverige och är den största enskilda orsaken till att den så kallade sjuknotan fortsätter att öka, enligt Skandia. Med sjuknota avses det samhällsekonomiska värdet av arbete som inte utförs till följd av längre sjukskrivningar.
Enligt Skandias rapport ”Hur är läget, Sverige 2026?” uppgick sjuknotan för sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa under 2025 till 49,3 miljarder kronor, en real ökning med 6,2 miljarder kronor jämfört med året innan. Den totala sjuknotan i landet passerade samtidigt för första gången 100 miljarder kronor och landade på 102 miljarder kronor under 2025.
– Bakom varje siffra finns en människa. Att psykisk ohälsa i dag ligger bakom nära hälften av alla längre sjukskrivningar är djupt oroande och visar att vårt system för att fånga upp ohälsa i tid inte fungerar tillräckligt väl, säger Gabriel Lundström, hållbarhetschef på Skandia.
Stora skillnader mellan kvinnor och män
Rapporten visar att kvinnor drabbas särskilt hårt av utvecklingen. Kvinnors sjuknota ökade med 11,9 procent mellan 2024 och 2025, vilket enligt Skandia är nästan dubbelt så snabbt som männens ökning under samma period. Utvecklingen kopplas i rapporten till en ökad belastning både i arbetslivet och i privatlivet, något som beskrivs som en riskfaktor för långvarig stress och psykisk ohälsa.
Samtidigt pekar rapporten på att det finns betydande samhällsekonomiska vinster om sjukfrånvaron kopplad till psykisk ohälsa kan minska. Enligt Skandias beräkningar hade samhällsekonomin varit 16,4 miljarder kronor starkare under 2025 om sådana sjukskrivningar reducerats med en tredjedel.
– Längre sjukskrivningar är sällan plötsliga. De föregås ofta av signale r som inte fångas upp i tid, på arbetsplatsen, i vården eller i samspelet däremellan. Därför måste vi bli betydligt bättre på förebyggande insatser och tidigt stöd, säger Gabriel Lundström.
Stora regionala skillnader i psykisk ohälsa
Skandias rapport bygger på data från Försäkringskassan och omfattar samtliga kommuner och län i Sverige. Den visar tydliga regionala skillnader i hur stor andel av sjukskrivningarna som beror på psykisk ohälsa.
Värmland har högst andel sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, med 55,2 procent. Därefter följer Dalarna med 52,6 procent, Jämtland med 52,2 procent, Västernorrland med 52,1 procent och Västra Götaland med 51,6 procent.
Gotland har lägst andel sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa, 38,6 procent. Även Skåne, Kalmar, Kronoberg och Norrbotten ligger under riksgenomsnittet, med andelar på 44,3, 45,6, 45,9 respektive 46,0 procent.
”Hur är läget, Sverige 2026?” beskrivs som Skandias årliga rapport om hälsa, förebyggande insatser och den samhällsekonomiska kostnaden för längre sjukskrivningar. Rapporten i sin helhet finns att ta del av via Skandias pressrum.
