Regeringen vill göra det enklare att snabbt bygga ut kriminalvårdsanstalter och häkten genom ändringar i plan- och bygglagen. Förslaget innebär både längre tidsbegränsade bygglov och möjlighet till tillfälliga undantag i akuta lägen.

Olagliga skjutvapen sprider sig över nationsgränser och används vid allt från gängvåld till terrorism. Nu föreslår Europeiska kommissionen gemensamma EU-regler för att göra utredningar, informationsdelning och åtal mer effektiva.

Regeringen vill införa ett nytt system för registerkontroll vid offentlig upphandling och i valfrihetssystem. Syftet är att snabbare kunna upptäcka brott, skulder och andra brister som kan leda till att en leverantör utesluts.

Regeringen tillsätter en särskild utredare för att se över reglerna för hur Polismyndigheten får behandla personuppgifter. Syftet är att möjliggöra en mer ändamålsenlig informationshantering samtidigt som skyddet för den personliga integriteten säkras.

Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva när ett gynnande beslut om färdtjänst får ändras till den enskildes nackdel på grund av tvingande säkerhetsskäl. Avgörandet kan få betydelse för hur myndigheter väger individens rättigheter mot krav på säkerhet.

Regeringen vill införa en betald polisutbildning genom att skriva av studielån för blivande poliser. Syftet är att göra utbildningen mer attraktiv, öka antalet färdigutbildade poliser och stärka polisens närvaro i hela landet.

Högsta domstolen har prövat fyra mål om brott mot knivförbudslagen, två om knivinnehav i gatumiljö och två om knivar i domstolslokaler. Domarna tydliggör gränserna för när innehav är befogat, hur grovhetsbedömningen ska göras och vilka påföljder som är aktuella.

Felaktiga läkemedelsförskrivningar bedöms innebära risker för patienter och stora kostnader för staten. En ny statlig utredning föreslår nu skärpta kontroller, utökad tillsyn och bättre informationsdelning för att förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer.

Användningen av artificiell intelligens i domstolsväsendet växer och väcker nya frågor om både effektivitet och rättssäkerhet. I ett aktuellt blogginlägg beskriver domare och Domstolsverkets IT‑direktör hur tekniken kan stödja domstolarnas arbete, men också varför det mänskliga dömandet fortsatt är avgörande.

En 58-årig tidigare vd för en stor privat vårdgivare i Örebro åtalas för att ha tagit emot mutor till ett värde av 5,3 miljoner kronor under flera års tid. Mutupplägget ska enligt åtalet ha möjliggjorts genom överfakturering vid omfattande renoveringar av en vårdklinik.