Frågor om energi, beredskap och försörjning har fått ökad betydelse under senare år. Samtidigt ska utsläppen minska och industrin ställa om. Det har skapat ett växande intresse för lösningar som kan kombinera klimatnytta med stärkt motståndskraft.
För Nordbex handlar svaret om något som få för några år sedan såg som något annat än ett utsläpp: koldioxid.
Kraftverk, koldioxid och stärkt beredskap
Idén tog form under energikrisen 2023. När elpriserna steg kraftigt och energiförsörjning hamnade högt på den politiska dagordningen började Nordbex grundare undersöka om erfarenheter från energiprojekt i Storbritannien kunde anpassas till svenska förhållanden. Men medan den brittiska modellen bygger på naturgas valde Nordbex en annan väg.
Utgångspunkten blev i stället att bygga ett modernt mindre kraftverk och använda biomassa, restprodukten från svenska skogsindustrin, som energikälla och samtidigt skapa ett värde av den koldioxid som uppstår i processen.
När Säkerhetsvärlden träffar Gunilla Berggren, COO och CSO på Nordbex, står det snabbt klart att satsningen i dag handlar om mer än energi.

– Ingen enskild anläggning löser energiberedskapen, men lokal produktion av el och värme kan göra systemet mindre sårbart. Ju fler sådana noder som finns runt om i landet, desto robustare blir helheten, säger Gunilla Berggren.
I praktiken handlar det om modulära kraftvärmeanläggningar där restprodukter från svensk skogsindustri, som sågspån, bark och grenar, används som biomassa för att producera lokal och planerbar el och värme. Samtidigt fångas koldioxid in innan den når atmosfären. Den infångade koldioxiden kan därefter antingen användas som råvara i framtida industriella processer eller lagras permanent.
– Vi vill kombinera flera behov i samma anläggning. Genom att producera el och värme, fånga in koldioxid och skapa förutsättningar för framtida hållbara drivmedel kan klimatnytta, energiförsörjning och beredskap stärka varandra. Om koldioxid dessutom kan användas som råvara i svensk industri samtidigt som vi tillgodoser energibehovet, skapar vi möjligheter att producera fler strategiskt viktiga produkter i Sverige. För oss handlar det om beredskap i ordets bredaste bemärkelse, där energi, industri och försörjningsförmåga hänger ihop, säger Gunilla.
Nybro blev startpunkten

När Nordbex skulle välja plats för sin första anläggning föll valet på Nybro av flera skäl. Kommunen erbjuder goda logistikmöjligheter med järnväg, tillgång till biomassa och närhet till de transportlösningar som på sikt kan krävas för koldioxidhantering. Nordbex målsättning är att anläggningen ska tas i drift under 2030.
– Vi letade efter en plats där energi, logistik och framtida utvecklingsmöjligheter kunde samverka. Nybro hade flera av de förutsättningarna, säger Gunilla.
För Nybro kommun handlar frågan också om framtida utvecklingsmöjligheter. Kommunen har redan i dag en väl fungerande fjärrvärmeförsörjning, men begränsningar i elkapaciteten riskerar att påverka möjligheterna att attrahera nya investeringar och arbetstillfällen. Samtidigt har det varit svårt att få till stånd de investeringar som krävs för att bygga ut energiinfrastrukturen.
Det är här företagets finansieringsmodell kommer in i bilden, enligt Gunilla. Modellen bygger på att Nordbex och dess partners står för investeringen, snarare än kommunen. Tanken är att kommuner ska kunna få tillgång till ny energiinfrastruktur utan att själva stå för investeringskostnaden.
Men satsningen handlar inte heller bara om Nybro. Grannkommunen Kalmar har ett större värmebehov än den egna produktionen, och under flera år har det förts diskussioner om att knyta samman kommunernas energisystem genom en kulvert. Nordbex och Kalmar Energi utreder nu möjligheten att ta tillvara värme från den planerade anläggningen i Nybro för Kalmars fjärrvärmesystem.
Dialogen med kommunerna förändrade strategin
I takt med att arbetet i Nybro utvecklades började även andra kommuner höra av sig till Nordbex. Samtalen visade att behoven såg olika ut runt om i landet. Vissa kommuner hade behov av ny energiproduktion, medan andra redan hade kraftvärmeverk eller avfallsanläggningar där koldioxidinfångning skulle kunna integreras i befintlig verksamhet.
Det ledde till att Nordbex breddade sin strategi. I stället för att enbart fokusera på nya anläggningar vill företaget även erbjuda lösningar för koldioxidinfångning vid befintliga energianläggningar.
– Vi insåg att det inte finns en modell som passar alla. För vissa kommuner är ett nytt kraftverk rätt lösning, medan andra kan få större nytta av att utveckla den infrastruktur som redan finns, säger Gunilla.
Samma tankesätt har även lett till dialoger kring nya datacenteretableringar. Enligt Gunilla bör energiproduktion, värmeåtervinning och koldioxidhantering planeras som en helhet så att nya etableringar också kan bidra till det omgivande energisystemet.
Förutsättningarna varierar mellan olika anläggningar. Många äldre kraftvärmeverk är inte byggda för modern koldioxidinfångning, och bränslemixen skiljer sig ofta åt. Vissa eldas huvudsakligen med biomassa medan andra hanterar avfall, vilket påverkar både klimatnyttan och vilka möjligheter som finns för den infångade koldioxiden.
– Ett modernt kraftverk kan designas för att maximera både energiutvinning och koldioxidinfångning redan från start. I äldre anläggningar behöver man anpassa lösningen till befintlig teknik, och då ser förutsättningarna olika ut beroende på vilka bränslen som används och hur anläggningen är uppbyggd, säger Gunilla.
Men skillnaderna mellan olika anläggningar handlar inte bara om hur mycket koldioxid som kan fångas in. För vissa framtida användningsområden ställs också höga krav på kvaliteten på den infångade koldioxiden.
Flygbränsle som strategisk fråga
Ett av de användningsområden som Nordbex följer särskilt noga är produktionen av eSAF, elektrobaserat hållbart flygbränsle. Koldioxid är en nödvändig råvara i tillverkningsprocessen och kan tillsammans med vätgas användas för att framställa syntetiskt flygbränsle. Det gör tillgången till infångad biogen koldioxid till en strategisk fråga i flera av de projekt som nu utvecklas i Europa och i allt högre grad även i Sverige.
Nordbex roll i kedjan är i första hand att utveckla infångningen och hanteringen av koldioxid. Den faktiska försörjningsnyttan uppstår först när även produktion och leveranser av flygbränsle byggs upp. För svensk del finns ett beredskapsvärde i utvecklingen. Flyget har en viktig funktion för både samhällsviktiga transporter och krishantering, vilket gör en framtida försörjning av hållbara flygbränslen till en fråga som sträcker sig bortom klimatmålen.
– Om Sverige på sikt kan producera mer av de råvaror som behövs för framtidens drivmedel inom landet stärker det både konkurrenskraften och försörjningsförmågan. Det handlar inte om att bli självförsörjande på allt, men om att minska sårbarheten i viktiga värdekedjor, säger Gunilla.
Men hållbara flygbränslen är bara ett av flera tänkbara användningsområden för den infångade koldioxiden. När koldioxiden används som råvara för eSAF blir den en del av ett kretslopp och återgår till atmosfären när bränslet förbrukas. För den som vill uppnå varaktig koldioxidborttagning finns också möjligheten till permanent geologisk lagring, så kallad CDR. I dessa projekt transporteras den infångade koldioxiden till geologiska lager för permanent lagring, och Nordbex för i dag dialog med flera aktörer som utvecklar lösningar för både transport och lagring av koldioxid.
Sådana permanenta koldioxidupptag har fått ökad uppmärksamhet under senare år, inte minst eftersom många företag och länder bedöms behöva komplettera utsläppsminskningar med faktisk borttagning av koldioxid från atmosfären. Samtidigt pågår arbete inom EU för att skapa gemensamma regelverk och marknader för verifierade koldioxidupptag.
– Intresset ökar snabbt, både från företag och från politiskt håll, inte minst inom EU. För många verksamheter kommer det inte att räcka att bara minska utsläppen, utan det behövs också lösningar som tar bort koldioxid ur kretsloppet, säger Gunilla.
Fler aktörer ser möjligheter i koldioxidinfångning
Nordbex är långt ifrån ensamma om att satsa på koldioxidinfångning. Stockholm Exergi, Sysav och flera andra energibolag driver liknande projekt, vilket visar hur koldioxid i allt högre grad ses som en resurs i framtidens energi- och industrisystem.
– Jag tror att vi kommer att prata mindre om koldioxid som avfall och mer som en resurs. Kan den dessutom stärka energiförsörjningen och beredskapen är det en utveckling som gynnar både samhället och klimatet, säger Gunilla.






