Efter tre år av svag utveckling bedöms svensk ekonomi nu ta tydlig fart, med den högsta bruttonationalprodukt-tillväxten bland jämförbara länder de kommande åren, enligt Handelsbankens nya konjunkturprognos. Hushållens köpkraft stärks, konsumtionen ökar och investeringar i bland annat försvarsmateriel och artificiell intelligens lyfts fram som viktiga drivkrafter.
– Vi kan konstatera att svensk ekonomi svänger mer än euroområdet både upp och ner men att Sverige underliggande är starkare än många tror, säger Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken.
Starkare hushåll och ökade investeringar
Handelsbankens ekonomer räknar med att 2026 blir ett återhämtningsår i Sverige, trots den dramatiska geopolitiska inledningen av året. Hushållen väntas få mer kvar i plånboken och öka sin konsumtion ungefär i takt med inkomsterna. Näringslivets investeringar, särskilt i maskiner och försvarsmateriel, har utvecklats bättre än väntat och bedöms fortsätta bidra till tillväxten.
Exporten har hittills hållit uppe trots tullar och global osäkerhet, men prognosen pekar på en viss avmattning det närmaste året. Osäkerheten för exportföretag ökar efter beskedet om att USA överväger strafftullar mot europeiska länder, inklusive Sverige, som ett påtryckningsmedel för att få köpa Grönland. Europeiska unionen förbereder motåtgärder, vilket enligt Handelsbanken riskerar att trappa upp handelskonflikten. Samtidigt bedöms den geopolitiska utvecklingen ha begränsad påverkan på världsekonomin som helhet och på svenska exportmarknader.
I konjunkturprognosen räknar Handelsbanken med att svensk bruttonationalprodukt ökar med 2,7 procent 2026, jämfört med 1,8 procent 2025. Därefter väntas tillväxten gradvis dämpas till 2,2 procent 2027 och 1,7 procent 2028 när resursutnyttjandet normaliseras och finans- och penningpolitiken blir mindre expansiv.
– En stark återhämtning i år är vad som krävs för att även arbetsmarknaden ska förbättras och vi räknar med en vändning under första kvartalet, säger Christina Nyman.
Försvar, bygg och artificiell intelligens omformar ekonomin
Kronan stärktes kraftigt under 2025 och bedöms förstärkas ytterligare under 2026, särskilt mot den amerikanska dollarn. Enligt Handelsbanken förklaras detta av bättre svensk tillväxt, mer välfungerande finansmarknader och en fortsatt undervärderad krona. Inflationen väntas vara låg under 2026, bland annat till följd av lägre matpriser och minskat kostnadstryck efter flera år av konjunkturdämpning.
– Med låg inflation kan Riksbanken vara tålmodig och låta återhämtningen ta fart innan de börjar höja räntan under 2027, säger Christina Nyman.
Försvarsrelaterade investeringar väntas få märkbar effekt på vissa delar av näringslivet. Företag kopplade till försvarsindustrin, bland annat inom teknik, har stabil efterfrågan och välfyllda orderböcker, vilket gynnar underleverantörer. Inom byggsektorn stärks delar av verksamheten av försvarsinfrastruktur, ökade kommunala satsningar på bland annat vatten- och avloppssystem samt växande behov av datahallar, medan husbyggandet bedöms förbli dämpat.
Konsumentnära företag gynnas av starkare hushållsekonomi och ökad efterfrågan på sällanköpsvaror och tjänster. Sänkt mervärdesskatt på livsmedel ger ytterligare stöd till konsumtionen.
– Hela landet gynnas av förbättrad konjunktur och vi räknar med att arbetslösheten faller på ett likartat sätt. Samtidigt kommer regionala arbetsmarknader påverkas olika av artificiell intelligens framöver beroende på bland annat branschstruktur, säger Christina Nyman.
Handelsbanken räknar med att hushållens reala inkomster ökar med drygt 3 procent 2026, vilket beskrivs som den högsta årstakten på ett decennium, med undantag för pandemiåret 2021. Sedan 2019 har hushållens inkomster, justerat för inflation, ökat då inkomsterna stigit med cirka 30 procent samtidigt som priserna ökat med 25 procent. Rörliga bolåneräntor bedöms ligga kring 2,6 procent under 2026 och stiga till drygt 3 procent mot slutet av 2027. Bostadspriserna väntas öka med cirka 6 procent per år 2026–2027, varav cirka 2 procentenheter per år kopplas till lättnader i bolånekrav.
– I år betyder sänkt matmoms cirka 600 kronor per månad mer i plånboken för en familj, säger Christina Nyman.
Artificiell intelligens beskrivs som en växande produktivitetsmotor, men Handelsbankens makroekonomer bedömer att införandet kommer att ske gradvis under en tioårsperiod på grund av bland annat kompetensbrist, begränsad tillgång till data och energiförsörjningsfrågor. I huvudscenariot väntas runt 150 000 arbetstillfällen försvinna i Sverige under de kommande tio åren, samtidigt som ungefär lika många nya jobb skapas.
– Att vara mer exponerad mot artificiell intelligens gör dig inte automatiskt till varken vinnare eller förlorare. Artificiell intelligens skapar nya specialiserade arbeten, samtidigt som andra jobb försvinner. Varje sektor behöver analyseras för sig. Vår bedömning är att runt 150 000 jobb försvinner i Sverige och ungefär lika många nya skapas de kommande tio åren. Ökade risker och möjligheter går hand i hand, säger Christina Nyman.
Energiförsörjning lyfts fram som ett hinder för snabb utveckling av datacenter och artificiell intelligens, då dessa anläggningar står för en växande andel av elanvändningen i flera länder. Brist på kompetens och svårigheter att hantera stora datamängder, särskilt i branscher som finans, nämns också som begränsande faktorer. Skulle dessa hinder minska bedömer Handelsbanken att en snabbare utbyggnad av artificiell intelligens kan leda till att närmare 500 000 jobb försvinner under en tioårsperiod, vilket i så fall riskerar att pressa upp arbetslösheten under en övergångsfas även om högre produktivitet stärker tillväxt och skatteintäkter.
– En snabb ökning av artificiell intelligens skulle kräva insatser från regeringen för att minska de negativa effekterna på arbetsmarknaden, säger Christina Nyman.
