De flesta svenskar vill ha kontroll över sitt digitala arv, men få har tagit praktiska steg för att ordna det. Det framgår av Internetstiftelsens rapport ”Sociala medier efter döden”, som släpps inför Allhelgonahelgen, enligt ett pressmeddelande. Studien är en del av Svenskarna och internet och bygger på 2 725 intervjuer med personer 18 år och äldre genomförda i januari 2025.
I sociala medier finns stora delar av människors liv dokumenterade. När någon går bort ligger ofta konton och innehåll kvar, vilket kan väcka frågor och känslor hos efterlevande. Rapporten belyser svenskarnas inställning till vad som ska hända med innehåll och konton efter döden.
– De flesta har nog kommit in på någons minnessida i sociala medier. Däremot har långt ifrån alla tagit beslut om vad som ska hända med deras egna sociala medier efter döden, men aktiva och medvetna val kring detta kan underlätta för efterlevande. Med den här rapporten vill vi bidra med kunskap och insikter om ett ämne som många nog drar sig för att tänka på, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen.
Många vill radera, få vill spara
Nära två tredjedelar av befolkningen uppger att de bryr sig om vad som händer med deras data efter bortgången. Trots det har färre än en av tio upprättat ett testamente som reglerar sociala medier. Betydligt fler vill att deras data raderas – fyra av tio – än att den sparas, där en av fyra vill bevara den. Fler kvinnor än män uppger att de bryr sig (68 procent respektive 61 procent), enligt Internetstiftelsen.
– Det är viktigt att göra en digital döstädning och fundera över vad som ska hända med ens data i sociala medier efter döden. Det handlar både om att underlätta för efterlevande men lika mycket om den egna integriteten. Det kanske finns konversationer eller privata bilder man inte vill att efterlevande ska ta del av. Det kan vara klokt att skriva ned sina önskningar och utse en ansvarig, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig, Internetstiftelsen.
– Ju yngre man är desto mer mån är man om att ens data ska sparas. Kanske har äldre i större utsträckning samlat minnen i fotoalbum genom livet, medan yngre använder exempelvis Instagram för motsvarande. Vi ser också att den klart största drivkraften att spara ens data är för släkt och vänners skull, säger Björn Appelgren.
Stora skillnader mellan generationer
Äldre är i högre grad förberedda. Bland personer 76 år och äldre har 15 procent upprättat ett testamente för konton i sociala medier. Bland dem födda på 1980-talet eller senare är motsvarande andel 4 procent.
– Det är inte konstigt att man i större utsträckning funderar över och dokumenterar ens önskningar ju äldre man är. Men det är klokt att börja fundera på sin digitala döstädning redan i yngre ålder, säger Björn Appelgren.
Plattformarnas rutiner varierar, enligt Internetstiftelsen. Facebook kan göras om till minnessida eller tas bort, Instagram kan minnesmärkas eller raderas, och LinkedIn kan stängas eller minnesmärkas via formulär. Snapchat saknar minnesfunktion men konton kan raderas, WhatsApp raderar konton automatiskt efter 120 dagars inaktivitet, och Google erbjuder åtgärder via tjänsten för inaktiva konton. Apple ger arvtagare tillgång via Digital arvskontakt, annars krävs juridisk begäran.
Internetstiftelsen rekommenderar att man kartlägger sina konton, bestämmer vad som ska hända med dem, skriver ned önskemålen och utser en ansvarig. Det är också möjligt att ställa in efterlevnadsfunktioner hos bland andra Facebook, Instagram och Google samt att regelbundet rensa filer och konversationer man inte vill lämna efter sig.
Hela rapporten ”Sociala medier efter döden” finns tillgänglig via Svenskarna och internet, uppger Internetstiftelsen.
