84 procent av de kommuner som svarade på VA-beredskapsutredningens frågor saknar en förnyelseplan i sin vattentjänstplan. Uppgiften lyfts i VA-Faktas rapport ”Vatten och avlopp – Vem har ansvaret?”, som pekar på brister i planering, finansiering och statlig samordning.
Huvudansvaret för vatten och avlopp ligger hos Sveriges 290 kommuner. Flera myndigheter har delansvar, men enligt rapporten saknas ett samlat myndighetsansvar. Tillsynen sker främst efter klagomål. Riksrevisionen konstaterar att en majoritet av länsstyrelserna inte har inlett tillsyn på eget initiativ under de senaste fyra åren.
Samtidigt behövs VA-investeringar på 37 miljarder kronor om året fram till 2040, enligt Svenskt Vattens investeringsrapport. Branschföreträdare som intervjuats i VA-Faktas rapport beskriver hur kortsiktig kommunal planering och upphandlingar knutna till särskilda fabrikat driver upp kostnader och försvårar leverantörernas produktions- och lagerplanering.
EU:s CER-direktiv, som gäller kritiska verksamheters motståndskraft, omfattar avloppsvatten som en av elva sektorer. Den svenska lag som ska genomföra direktivet planeras träda i kraft den 1 januari 2027.
– Beredskap byggs inte i krisens stund, utan långsiktigt genom avtal, logistik och materialflöden. Om kommunerna ska klara de nya kraven behöver beredskapsarbetet samordnas nationellt, och kostnaderna kan inte läggas ensidigt på VA-taxan, säger Jonny Hellman, vd för VA & VVS-Fabrikanterna.
Rapporten, skriven av Ulf Silbersky, föreslår en förordning som tydliggör myndigheternas VA-ansvar och utser en samordnande myndighet. Övriga rekommendationer är återinförd statlig medfinansiering med krav på motprestationer, tillgångsförvaltning enligt ISO 55000 och en gemensam struktur för beredskapen i takt med CER-direktivet.
