För vissa av deltagarna i en svensk studie blev insikten om människans begränsade kontroll ett sätt att möta krigshotet. Att skapa mening behövde då inte innebära att hitta en förklaring till det som händer, utan att kunna leva med obesvarade frågor.
– Meningsskapande behöver inte innebära att vi hittar en förklaring till det som händer. Att acceptera människans begränsningar och att vissa frågor saknar svar kan också vara ett sätt att förhålla sig till en hotfull och osäker situation, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.
Studien omfattar vuxna i Stockholm och på Gotland och undersöker hur de hanterar ett ökat upplevt krigshot. Bland de stöd som deltagarna beskriver finns även meditation, musik och konstnärligt skapande. Resultaten är publicerade i Frontiers in Sociology.
I en parallell studie intervjuades 67 personer som bodde i Ukraina under kriget och hade påverkats direkt eller indirekt av det. Där framträder religion och personlig andlighet, men också traditioner, kollektiva minnen och historiska erfarenheter, som resurser för att hantera situationen.
Forskarna bedömer att resultaten kan få betydelse för hur psykologiskt och socialt stöd utformas vid krig och andra kriser. De menar att stödet behöver ta hänsyn till människors kulturella och existentiella resurser, utöver den psykiska belastningen.
