Kommunikation mellan insatsaktörer och med allmänheten är ett återkommande problem i forskningen om avsiktliga CBRNE-händelser. Det framgår av en forskningsöversikt från Örebro universitet som omfattar 110 vetenskapliga studier. CBRNE avser kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen.
– Risk- och kriskommunikation verkar i praktiken ofta behandlas som något som kommer i andra hand. Det är särskilt problematiskt vid en avsiktlig attack, eftersom syftet inte bara kan vara att orsaka fysisk skada utan också att skapa förvirring, rädsla och misstro mot myndigheter, säger Robin Schäfer, doktorand vid Örebro universitet.
Översikten pekar också på att brist på utbildning och resurser kan påverka personalens förmåga och vilja att agera. Beredskapsplaner fångar enligt forskarna inte alltid de särskilda krav som CBRNE-händelser ställer, samtidigt som gränser mellan organisationer kan försvåra samarbete.
Studierna rör bland annat räddningstjänst, akutsjukvård, polis, militär och frivilligaktörer. Forskarna konstaterar att medicinska insatser har fått mer uppmärksamhet i forskningen än polisens och frivilligaktörernas arbete. Översikten har publicerats i tidskriften Safety Science.
