Polismyndigheten bygger upp en ny teknisk analysförmåga för att möta den ökande, digitala och organiserade brottsligheten, uppger Polisen. Utgångspunkten är att myndigheten ska kunna hantera stora informationsmängder mer effektivt, samtidigt som operativa metoder skyddas och personers integritet värnas.
Av säkerhetsskäl redovisar Polisen inte offentligt vilka tekniska system eller leverantörer som används. Upphandlingar som rör särskilt känsliga förmågor kan omfattas av sekretessklausuler och tekniska säkerhetsbarriärer för att förhindra att information utnyttjas av kriminella aktörer.
Samtidigt pågår en bred samhällsdebatt om riskerna med avancerad dataanalys och ett ökat beroende av tekniska system i rättsväsendet. Frågor om integritet, transparens och kontroll anges därför som centrala i Polisens utvecklingsarbete.
Digital och global brottslighet driver teknikskifte
Under det senaste decenniet har brottsligheten förändrats i grunden. Brott planeras och organiseras ofta globalt men får lokala konsekvenser, med digitala verktyg och snabb informationsspridning som en central del av brottsuppläggen, enligt Polisen. För att möta utvecklingen genomförs ett teknikskifte som ska stärka förmågan till proaktiv, underrättelse- och informationsdriven brottsbekämpning.
Myndigheten uppger att arbetet redan gett resultat, bland annat genom minskade brottsvinster inom bedrägeribrottslighet, färre stölder och ökad uppklaring inom flera brottskategorier, däribland dödligt våld i kriminella miljöer.
Brottslighetens digitala dimension innebär att Polisen behöver hantera större informationsmängder än tidigare. Det handlar om uppgifter kopplade till digitala alias, kommunikation i olika kanaler, ekonomiska transaktioner och material från flera parallella utredningar som behöver kunna analyseras samlat. I dag hanteras mycket av denna information manuellt och genom delning mellan enskilda medarbetare, vilket försvårar överblick och gör arbetet mindre effektivt.
För att möta detta bygger Polismyndigheten upp en modern analysförmåga som ska strukturera, sammanföra och analysera information som Polisen redan har laglig rätt att behandla. Syftet är att snabbare kunna identifiera mönster, samband och individer som bedöms utgöra störst risk.
Data stannar inom Polismyndigheten
Enligt Polisen används informationsbehandlingsverktyg, inklusive avancerade analysplattformar, som beslutsstöd för att ge bättre överblick och stärka polisens egna bedömningar. Verktygen ska inte användas för automatiserat beslutsfattande utan fungera som stöd i utrednings- och underrättelsearbetet.
All information hanteras inom Polismyndighetens egna tekniska miljöer, och externa leverantörer får inte tillgång till myndighetens data. Informationen ligger kvar hos Polisen medan verktygen används ovanpå befintliga system för analys och prioritering.
För en utredare kan detta innebära att information från flera olika ärenden och källor kan ses samlat. Det kan göra det lättare att upptäcka återkommande personer, platser eller tillvägagångssätt i olika brott och bidra till snabbare operativa åtgärder och mer träffsäkra utredningar.
– Polisens uppdrag är att bekämpa brott inom tydliga demokratiska och rättsliga ramar. Tekniken förändrar inte de ramarna, den hjälper oss att arbeta mer effektivt inom dem. När brottsligheten blir mer organiserad, digital och gränsöverskridande behöver också våra arbetssätt utvecklas. Det handlar inte om mer makt, utan om bättre verktyg för att lösa samma uppdrag på ett rättssäkert sätt. Målet är att ligga steget före brottsligheten, utan att ta ett steg bort från rättssäkerheten, säger rikspolischef, Petra Lundh.
Den tekniska förmåga som byggs omfattar förbättrad informationsförsörjning med utökad lagring, automatiserade informationsflöden och möjlighet till analys, inklusive artificiell intelligens-baserad analys av flera informationsflöden samtidigt. Detta ska ske som stöd för polisens egna bedömningar och utan automatiserat beslutsfattande.
Polisen betonar att all informationsbehandling sker inom myndighetens egna tekniska miljöer, i enlighet med svensk lagstiftning och under tillsyn av ansvariga myndigheter. Ingen data ska lagras utomlands eller göras tillgänglig för andra länder, och kommersiella molntjänster används inte i denna del av verksamheten.
– IT-avdelningens uppgift är att ge rätt information till rätt person i rätt tid. När information blir lättare att överblicka kan medarbetare fatta bättre beslut och arbeta mer effektivt i en allt mer informationsintensiv miljö. Vi ser också förbättrade resultat inom flera områden, bland annat ökad uppklaring av grova brott och en stärkt förmåga att arbeta förebyggande. Tekniken är en del av ett bredare förändringsarbete tillsammans med nya arbetssätt och lagstiftning, säger IT-direktör, Håkan Klarin.
De fortsatta satsningarna syftar enligt Polisen till att stärka förmågan att identifiera relevanta mönster och samband mellan brott och individer, så att åtgärder kan riktas mer träffsäkert och fler brott kan förebyggas och klaras upp, samtidigt som rättssäkerhet och integritet ska värnas.
