Regeringen vill stärka det finansiella systemets förmåga att hantera it-attacker och andra allvarliga störningar, enligt Finansdepartementet. I en lagrådsremiss föreslås att en ny funktion för operativ krishantering inrättas med uppgift att agera när samhällsviktiga finansiella tjänster, som till exempel betalningar, riskerar att slås ut.
– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Hybridhot i form av cyberattacker har ökat påtagligt de senaste åren. Det finansiella systemet ska präglas av motståndskraft och krisberedskap. Med en operativ krishantering på plats ökar förutsättningarna för att kunna agera snabbt och effektivt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Riksbanken får samordnande roll
Den föreslagna krishanteringsfunktionen ska motverka att driftstörningar i det finansiella systemet utvecklas till bredare samhällskriser. Funktionen ska både stödja arbetet med att upprätthålla det finansiella systemet om samhällsviktiga finansiella tjänster slås ut och underlätta samordningen mellan berörda myndigheter och företag.
Riksbanken föreslås få ansvar för att leda funktionen och ska kunna bjuda in andra aktörer att medverka. Förutom Riksbanken ska Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ingå i funktionen.
Digitaliseringen har gjort finansiella tjänster beroende av stabil digital infrastruktur. Enligt Finansdepartementet innebär detta en ökad sårbarhet för allt från omfattande strömavbrott till riktade it-attacker som kan påverka betalningssystem och andra centrala funktioner.
Lagändringar för informationsdelning och samverkan
För att krishanteringsfunktionen ska fungera i praktiken lyfter regeringen fram behovet av snabb och säker informationsdelning mellan berörda aktörer. Förmågan att hantera kriser bedöms kräva att både myndigheter och enskilda aktörer kan dela relevanta uppgifter med varandra och organisera sitt samarbete på ett effektivt sätt.
Regeringen föreslår därför lagändringar som ska göra det möjligt för de medverkande aktörerna i krishanteringsfunktionen att dela uppgifter sinsemellan. Riksbanken ska dessutom få en generell skyldighet att samverka med Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Myndigheten för civilt försvar och andra relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap.
Förslagen innebär ändringar i lagen (2022:1568) om Sveriges Riksbank och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
