Den kriminella ekonomin omsätter årligen minst 352 miljarder kronor i Sverige, enligt Polismyndigheten med hänvisning till en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Det är en tydlig uppskrivning jämfört med tidigare beräkningar som bedömt brottsvinsterna till mellan 100 och 150 miljarder kronor.
I den nya rapporten, som har titeln ”Svarta siffror – rapport om den kriminella ekonomins omfattning” (2026:1), beräknas brottsvinsterna uppgå till cirka 185 miljarder kronor per år. Till skillnad från tidigare mer sektorindelade uppskattningar bygger analysen på ett stort antal samlade uppgifter och delskattningar, där rapportförfattarna också tydliggör skillnaden mellan omsättning och brottsvinster.
Rapporten tar inte ställning till om den kriminella ekonomin har vuxit över tid, men visar att omfattningen är större än vad tidigare beräkningar indikerat.
Svartarbete och skattefel dominerar
Enligt Polismyndigheten är det inte de traditionella brottsmarknaderna som bedrägerier, egendomsbrott och illegala droger som dominerar den kriminella ekonomin. Större delen består i stället av svartarbete, skattefel och förfalskningar av livsmedel och andra varor. Den traditionella kriminaliteten fortsätter att vara viktiga inkomstkällor för organiserad brottslighet, men genererar betydligt lägre brottsvinster än de mer systematiska ekonomiska uppläggen.
Polismyndighetens bedömning är att den kriminella ekonomin utgör ett omfattande hot mot både samhällsekonomin och förtroendet för offentliga institutioner.
– Den kriminella ekonomin är ett av Sveriges största samhällsproblem. Den hotar våra offentliga finanser, konkurrensen i näringslivet och tilliten till staten. En viktig insikt är att den kriminella ekonomin är systematiskt integrerad i den legala ekonomin genom legitima företag som används som brottsverktyg, säger rikspolischef Petra Lundh.
Kraftsamling inom polisen och nytt samhällsråd
Polismyndigheten uppger att arbetet mot den kriminella ekonomin har förstärkts de senaste åren, med ökat fokus på att försvåra möjligheterna att begå brott och återta brottsvinster. Bland annat har driftscenter inrättats nationellt och i varje polisregion för att samordna insatserna mot organiserad brottslighet, där kriminell ekonomi är ett centralt område.
I ett nytt finansiellt underrättelsecenter samarbetar Polismyndigheten med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och banker för att upptäcka och stoppa penningtvätt samt återföra brottsvinster till staten. Ambitionen är också att under året starta ett myndighetsgemensamt center för tillgångsinriktad brottsbekämpning, kopplat till den nya förverkandelagstiftningen.
Under år 2026 planerar Polismyndigheten att inrätta en särskild enhet för kriminell ekonomi vid Nationella operativa avdelningen. Enheten ska fungera som plattform för förstärkta och mer långsiktiga insatser inom detta område.
– Det är fortsatt viktigt att ”gå efter pengarna” och återta mer brottsvinster. Men vi behöver i högre grad ”gå före pengarna” och att täta de sårbarheter i samhället som utnyttjas av organiserad brottslighet, säger rikspolischef Petra Lundh.
Parallellt med detta deltar Polismyndigheten sedan länge i myndighetsgemensamma satsningar mot organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet, samt i partnerskapet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB). I partnerskapet samverkar myndigheter, näringsliv, arbetstagarorganisationer och akademi kring utbildning, forskning, innovation och tvärsektoriellt arbete mot organiserad brottslighet.
Som en del av SMOB startas nu också ett nytt Samhällsråd mot organiserad brottslighet, där det första mötet hålls den 22 januari. Rådet beskrivs som ett strategiskt forum med ledande beslutsfattare från de deltagande organisationerna, med uppgift att stärka samverkan för att motverka organiserad brottslighet och dess samhällseffekter.
– Genom samhällsrådet breddas vår strategiska samverkan ytterligare genom deltagande från både arbetsmarknadens parter och forskning. Med forumet förstärks möjligheterna att bidra med ökad kunskap, utvecklade arbetsmetoder och nya samverkansformer i samhällets insatser mot den kriminella ekonomin, säger rikspolischef Petra Lundh.
Initiativet Sverige mot organiserad brottslighet drivs i partnerskap mellan Södertörns högskola, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogden, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens Centralorganisation. I Samhällsrådet deltar dessa organisationer med generaldirektör, ordförande eller motsvarande.
