Andelen aktiva blodgivare i Sverige fortsatte att minska under 2023. I 15 av 21 regioner sjönk antalet blodgivare, samtidigt som yngre personer är tydligt underrepresenterade.
Enligt nya siffror från Socialstyrelsen och Swedish Blood Alliance motsvarar de aktiva blodgivarna nu 2,7 procent av befolkningen i åldern 18 till 64 år. För att stärka sjukvårdens kapacitet och samhällets beredskap vid kriser, olyckor eller krig bedöms andelen behöva öka till fem procent, vilket motsvarar cirka 400 000 personer.
Stora skillnader mellan regionerna
Skillnaderna mellan landets regioner är stora. Västerbotten har högst andel aktiva blodgivare med 4,1 procent, följt av Blekinge med 4,0 procent. I storstadsregionerna är nivåerna betydligt lägre. I Skåne är andelen 2,3 procent och i Stockholm 2,2 procent.
Personer mellan 45 och 64 år utgör fortfarande den största gruppen blodgivare i samtliga regioner. Samtidigt behövs fler yngre för att trygga blodförsörjningen på sikt.
– De äldre blodgivarna står för en mycket viktig insats och kommer att fortsätta göra det. Men det räcker inte. Om vi ska säkra tillgången på blod vid kriser så behöver ungefär dubbelt så många vara aktiva blodgivare, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Bland unga män är andelen särskilt låg. Endast 1,4 procent av männen i åldern 18 till 24 år gav blod under året, jämfört med 1,8 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp.
– Vi ser dock en svagt positiv utveckling bland unga män det senaste året, vilket är glädjande. Samtidigt är nivån fortfarande alldeles för låg för att ge den beredskap som behövs om samhället skulle ställas inför en större påfrestning., säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Blodgivare behöver rekryteras i vardagen
Socialstyrelsen framhåller att nya blodgivare behöver rekryteras i vardagen, innan en allvarlig kris uppstår. Vid en större samhällsstörning blir möjligheterna att registrera och ta emot nya blodgivare begränsade.
Myndigheten uppger också att intresset finns. Undersökningar visar att sju av tio svenskar kan tänka sig att bli blodgivare, men att det fortfarande är för få som faktiskt tar steget och börjar ge blod.
Män har i genomsnitt större blodvolym och högre blodvärden, vilket gör dem särskilt lämpade som blodgivare. Samtidigt visar undersökningar att unga män oftare än kvinnor uppger att de saknar motivation, känner obehag inför nålar eller inte tror att deras insats behövs.
