Regeringen vill stärka skyddet av civilbefolkningen i händelse av krig genom att använda civilplikt inom befolkningsskyddet, enligt Försvarsdepartementet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har nu lämnat sin slutredovisning om hur detta skulle kunna genomföras.
Att skydda civilbefolkningen lyfts fram som en central uppgift för det civila försvaret, där rätt åtgärder kan vara avgörande för befolkningens överlevnad. Redan den 9 januari fick MSB i uppdrag av regeringen att se över vad som krävs för att totalförsvarspliktiga ska kunna skrivas in, utbildas och krigsplaceras med civilplikt inom befolkningsskyddet.
– Regeringen har aktiverat civilplikten på bred front. Nu handlar det om att skala upp verksamheten och att sakta men säkert utöka antalet verksamhetsområden där kvinnor och män kan börja utbildas med civilplikt. Befolkningsskyddet är ett sådant område och MSB:s redovisning är en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
Fokus på skyddsrum och utrymningar
MSB har i sin redovisning bedömt hur civilplikt skulle kunna användas för att säkra personalförsörjningen inom befolkningsskyddet. Tyngdpunkten ligger på iordningsställande och drift av skyddsrum samt stöd vid utrymning av befolkningen, uppger myndigheten.
Bedömningarna utgår bland annat från hur det framtida personalbehovet ser ut inom dessa delar av befolkningsskyddet och vilka utbildningar som behövs för att civilpliktiga ska kunna genomföra uppgifterna. Uppdraget omfattar både inskrivning, utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga.
Regeringen bereder nästa steg
Den 10 december lämnade MSB sin slutredovisning till regeringen. Försvarsdepartementet uppger att regeringen nu kommer att analysera förslagen och därefter återkomma med beslut om vilka åtgärder som ska genomföras.
Arbetet med civilplikt inom befolkningsskyddet är en del av den bredare inriktningen att stegvis bygga ut det civila försvarets bemanning i flera olika verksamhetsområden.
