Ungefär hälften av maten som äts i Sverige bygger på svenska råvaror, enligt fem branschföreträdare som i Dagens industri kräver bättre villkor för livsmedelsproduktionen. De vill att Sverige ska nå samma nivå som Finland, där motsvarande andel enligt debattartikeln är fyra femtedelar.
Bakom kraven står Lantmännen, Arla Sverige, Livsmedelsföretagen, LRF och Scan Sverige. De pekar på ett svenskt handelsunderskott för livsmedel på 94 miljarder kronor och bedömer att importberoendet gör försörjningen mer sårbar för prisökningar och störda handelsflöden.
– Den mat som inte produceras i vardagen kan inte heller trollas fram vid kris och krig, skriver Lantmännens vice vd Per Arfvidsson och de övriga undertecknarna.
Ett av förslagen är att staten ska satsa mer på livsmedelsexport. Resonemanget är att mat som normalt säljs utomlands i stället kan konsumeras i Sverige vid kris eller krig. Enligt debattörerna lägger Sverige betydligt mindre på exportfrämjande insatser än Irland och Danmark.
De vill också göra produktionsökningen i regeringens Livsmedelsstrategi 2.0 till ett tydligt mål som går att följa upp. Enklare regler, effektivare tillståndsprocesser samt bättre förutsättningar för infrastruktur och vattenhushållning finns bland kraven.
Svag lönsamhet begränsar enligt undertecknarna företagens möjligheter att investera och öka produktionen. I organisationernas gemensamma rapport Grön uppväxling bedöms en ökad svensk livsmedelsproduktion kunna skapa omkring 19 000 nya jobb.
