För att stärka säkerheten och krisberedskapen i skolan har regeringen anslagit tre miljoner kronor till ett urval av lärosäten. Uppdraget samordnas av Försvarshögskolan tillsammans med Umeå universitet och Malmö universitet och går ut på att ta fram ett utbildningsinnehåll som kan användas inom lärar- och förskollärarutbildningarna.
Tanken är att säkerhetsutbildningen ska integreras direkt i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), som utgör den obligatoriska basen för alla blivande lärare. Att förändra UVK innebär dock att krocka med en hårt pressad tidsbudget där kurser i pedagogik, betygssättning och ämnesdidaktik redan slåss om utrymmet.
Utredningen handlar i praktiken om en svår balansakt: hur mycket kris- och konflikthantering krävs för att göra skillnad, utan att samtidigt tumma på lärarnas pedagogiska kärnkompetens? Krisbegreppet i sammanhanget är brett och sträcker sig från akuta våldssituationer till totalförsvarsfrågor, elavbrott och bränder.
Målet är att de framtida lärarstudenterna ska kunna:
- Hantera akuta kriser: Utöva ledarskap och konflikthantering under extrem press.
- Arbeta systematiskt: Identifiera risker i skolmiljön och förstå hur det systematiska säkerhetsarbetet fungerar före, under och efter en händelse.
- Navigera i lagkrav: Ha koll på vilka juridiska krav och ansvarsfördelningar som gäller för den egna verksamheten.
– Vi vill att våra studenter ska få en grundläggande förståelse för vad krishantering och säkerhetsarbete innebär i skolan och förskolan. De behöver känna till vilka lagkrav som finns och hur ansvaret kan fördelas i den egna verksamheten. Lika viktigt är det att förstå betydelsen av att arbete systematiskt, med tydliga roller och ansvar både före, under och efter en kris. På så sätt är de bättre rustade för de här frågorna när de kommer ut i arbetslivet, säger Balli Lelinge, lektor vid Malmö universitet.
Miljonerna ska fördelas
Det är Utbildningsdepartementet som finansierar utvecklingsarbetet. Försvarshögskolan leder projektet och tilldelas 1,4 miljoner kronor, medan Umeå universitet och Malmö universitet får 800 000 kronor vardera för att utarbeta modulerna.
– Lärare behöver få bättre stöd i krishantering och säkerheten i skolan stärkas. Därför satsar vi tre miljoner kronor för att ta fram säkerhetsutbildning som kan ingå i lärarutbildningen, uppgav dåvarande utbildningsminister Johan Pehrson när beslutet fattades.
Framtiden fortfarande oviss
Lärosätenas förslag och rapport ska färdigställas och presenteras för regeringen i december 2026. Det är först då som de konkreta förslagen på hur pusslet ska läggas landar på politikernas bord.
Men trots att behoven beskrivs som stora, innebär utredningen inte en omedelbar förändring. Det finns i nuläget inga politiska beslut fattade om exakt när, eller ens om, det nya utbildningsinnehållet faktiskt kommer att rullas ut och bli obligatoriskt på landets lärarutbildningar. Den akademiska och politiska dragkampen om huruvida skolsäkerhet ska prioriteras på bekostnad av andra ämnen i den trånga studieplattformen har bara börjat.
