Sveriges säkerhet ska stå i centrum när avtal och samarbeten sluts mellan verksamhetsutövare och externa parter, enligt Justitiedepartementet. I en ny proposition till riksdagen föreslår regeringen skärpta regler som gör det lättare för tillsynsmyndigheterna att upptäcka och ingripa mot förfaranden som kan innebära risker för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetskänslig verksamhet.
Regeringen vill bland annat utöka tillsynsmyndigheternas befogenheter att agera mot olämpliga avtal, införa en ny anmälningsplikt och ge möjlighet att besluta om sanktionsavgifter för den som inte följer reglerna. Förslagen beskrivs som ett komplement till tidigare satsningar för att stärka skyddet för Sveriges säkerhet.
Utökade befogenheter och krav på anmälan
En central del av propositionen är att tillsynsmyndigheterna får bredare möjligheter att besluta om åtgärdsförelägganden när ett avtal eller annat förfarande bedöms olämpligt ur ett säkerhetsskyddsperspektiv. Till skillnad från dagens ordning ska denna möjlighet gälla även när förfarandet inte omfattas av krav på säkerhetsskyddsavtal.
Samtidigt införs en ny anmälningsplikt. Verksamhetsutövare som genom ett pågående avtal eller annat förfarande exponerar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetskänslig verksamhet för en motpart ska i vissa fall anmäla detta till ansvarig tillsynsmyndighet. Syftet är att göra riskfyllda upplägg lättare att upptäcka i tid.
För att säkerställa efterlevnad föreslås att den som inte uppfyller anmälningsplikten ska kunna åläggas en sanktionsavgift. Det innebär att bristande rapportering kan få ekonomiska konsekvenser för den berörda verksamheten.
Snabbare ingripanden och förbättrad tillsyn
Propositionen innehåller också förslag om att ge tillsynsmyndigheterna möjlighet att fatta interimistiska, det vill säga tillfälliga, beslut. Dessa ska kunna användas för att snabbt ingripa mot riskfyllda avtal eller andra förfaranden medan en mer omfattande utredning pågår.
Därutöver föreslås att myndigheternas möjligheter till tillsyn ska utökas, så att de bättre kan utreda om ett avtal eller annat förfarande är olämpligt ur säkerhetssynpunkt. Sammantaget syftar förändringarna till att göra det lättare att identifiera och hantera hot och sårbarheter kopplade till samarbeten och avtal.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026. För att ge verksamheterna tid att anpassa sina rutiner och processer ska den nya anmälningsplikten börja gälla först den 1 januari 2027, uppger Justitiedepartementet.
