Gotland, Åland och Bornholm har hamnat i centrum för Östersjöns förändrade säkerhetspolitiska läge, och framställs i stor utsträckning som militära objekt snarare än som samhällen, enligt ett forskningsprojekt vid Södertörns högskola. I en ny studie analyserar forskarna hur språk och visuella metaforer påverkar synen på militär upprustning i regionen.
– Öarna beskrivs primärt som resurser eller militär infrastruktur, inte som hem för människor och ekosystem. Gotland kallas till exempel för ett ”osänkbart hangarfartyg”, säger Sanna Strand, docent i internationella relationer och projektforskare vid Södertörns högskola.
Ukrainakriget förändrade förutsättningarna
När Sanna Strand och kollegorna Christine Agius och Emil Edenborg lämnade in sin forskningsansökan stod Sverige och Finland fortfarande utanför försvarsalliansen Nato. Enligt Strand var det dock Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som på allvar ritade om den säkerhetspolitiska kartan för Östersjöområdet.
– Det var Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som förändrade förutsättningarna för Östersjöregionen. Nato-medlemskapet spelar roll, men den stora omdaningen skedde i februari 2022, säger hon.
För Gotlands del innebär Natos planering att ön nu räknas in i försvaret av Baltikum. När det gäller Åland lyfts återkommande frågan om huruvida den demilitariserade statusen är en svaghet för alliansen. Forskarna konstaterar att konsekvenserna av detta ännu är svåra att överblicka.
Lokala intressen krockar med militär etablering
I den nationella debatten framställs militära satsningar ofta som en drivkraft för lokal utveckling och ekonomisk tillväxt. Projektet vid Södertörns högskola visar dock på en mer komplex bild av vad återetablering och upprustning innebär för lokalsamhällen.
– Vi har sett hur återetableringen på Gotland också lett till stora intressekonflikter som bromsat satsningar på bostadsbyggande, skola och förnybar energi. Den sidan pratas det sällan om i den nationella debatten, säger Sanna Strand.
Forskarna beskriver samtidigt ett växande socialt och politiskt tryck på befolkningen, särskilt på gotlänningar, att visa försvarsvilja och delta i totalförsvaret. Enligt projektet gör detta att många invånare upplever det som svårt att öppet kritisera den militära uppbyggnaden och dess lokala effekter.
Feministiskt säkerhetsperspektiv och bildspråkets roll
Studien utgår från ett feministiskt säkerhetsperspektiv som inte tar ställning för eller emot militär upprustning, utan fokuserar på hur politiska berättelser om säkerhet formas.
– För oss handlar det om att se säkerhetspolitik som just politik, inte en samling naturlagar. Det finns alltså ingenting i människans, statens eller i den internationella arenans natur som ovillkorligen kräver militär upprustning. Däremot så agerar vi och formulerar oss på sätt som gör att det ofta framstår som det enda alternativet, säger Sanna Strand.
Det bokkapitel som nu är på väg att publiceras granskar särskilt hur visuella metaforer och annat bildspråk förstärker argumentationen om Gotland och Åland.
– När man säger att Sverige stod med ”byxorna nere” efter avrustningen av Gotland blir nedrustning något pinsamt och irrationellt. Språket gör svåra avvägningar till självklarheter, säger hon.
Forskarna pekar samtidigt på att språkets koppling till vad som uppfattas som rationellt kan skifta över tid och mellan platser. På Åland beskrivs demilitariseringen fortfarande i hög grad som ett rimligt och logiskt val i en osäker omvärld.
Så genomfördes studien
Underlaget för studien är en omfattande dokumentanalys av material från Nato, tankesmedjor samt svensk, finsk och internationell nyhetsförmedling under perioden 2014–2024. Det pågående projektet visar hur språkbruket i dessa sammanhang påverkar vilka handlingsalternativ som över huvud taget framstår som tänkbara inom säkerhetspolitiken.
– Orden vi använder påverkar vad vi kan föreställa oss. Vi hoppas bidra till att bredda diskussionen, även i en tid där mycket känns osäkert, säger Sanna Strand.
Studien genomförs vid Södertörns högskola, som bedriver forskning och utbildning med särskilt fokus på frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet.
