Sveriges Domstolar begär i sitt budgetunderlag långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att undvika att domstolarna blir en flaskhals i rättskedjan när Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten bygger ut sin kapacitet, uppger Domstolsverket. Myndigheten lyfter samtidigt behovet av stärkt kompetensförsörjning, ökade investeringar i digitalisering och artificiell intelligens samt utbyggd civil beredskap.
Historisk reform ska stärka domstolarnas oberoende
Den 1 april 2027 är avsikten att den så kallade oberoendereformen ska träda i kraft. Enligt Domstolsverket beskrivs reformen som den mest genomgripande förändringen av domstolarnas konstitutionella ställning på decennier och syftar till att stärka domstolarnas oberoende och minska kopplingen till den politiska makten.
Reformen innebär att en ny styrelse tar över ledningen av domstolsadministrationen. Styrelsen ska ha domare nominerade av domstolarna i majoritet, och i samband med förändringen byter Domstolsverket namn till Domstolsstyrelsen.
– Att förbereda organisationen för en ny ledningsform är vår högsta prioritet under det kommande året. Det handlar inte bara om en förändring i styrningen av domstolsadministrationen utan påverkar i grunden förutsättningarna för långsiktig utveckling i Sveriges domstolar, säger Domstolsverkets generaldirektör Mikael Forsgren.
Ökat måltryck, domarbrist och tekniksprång
Domstolsverket konstaterar att måltillströmningen till landets domstolar ökar och att antalet inkommande mål nu är den högsta nivån hittills. Framför allt de allmänna domstolarna uppges ha mycket hög arbetsbelastning, och flera domstolar har fortsatt stora problem att rekrytera domare.
Planerade reformer, såsom den aviserade straffrättsreformen och Europeiska unionens migrations- och asylpakt, bedöms enligt Domstolsverket ytterligare öka måltrycket och skapa ett växande behov av snabbare domarrekrytering. Myndigheten framhåller att detta kräver både fler domare och en förstärkt utbildningskapacitet.
– Vi ser ett tydligt behov av att investera i domstolarnas långsiktiga kapacitet. För att klara vårt uppdrag även i morgon bedömer vi att medelstilldelningen till domstolarna behöver fortsätta att öka, säger Mikael Forsgren.
Digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens går snabbt, och Sveriges Domstolar använder redan lösningar som ska avlasta och effektivisera målhanteringen. Nästa steg, enligt Domstolsverket, är att bredda användningen och integrera tekniken i kärnprocesser, exempelvis för automatiserad registrering samt mer effektiv hantering av mål och ärenden.
– AI skapar stora möjligheter att frigöra tid för kärnuppdraget, men är samtidigt en kostsam investering och kan väcka etiska frågor. Våra satsningar måste därför genomföras på ett rättssäkert och kontrollerat sätt, säger Mikael Forsgren.
Beredskap för störningar och långsiktigt skydd av rättsstaten
Domstolarna ska enligt Domstolsverket kunna upprätthålla sin verksamhet även vid allvarliga störningar i samhället. Arbetet med att stärka den civila beredskapen har intensifierats, men behovet av ytterligare förmågehöjande åtgärder bedöms fortfarande som stort. Det handlar bland annat om reservkraft, redundanta informationssystem och andra tekniska och organisatoriska lösningar för att säkra driften.
– I ett förändrat säkerhetsläge är det inte tillräckligt att domstolarna fungerar när allt är normalt. Under de kommande åren behövs därför ytterligare åtgärder för att domstolarna ska stå robusta inför kortare och längre störningar av olika slag, säger Mikael Forsgren.
Sammanfattningsvis beskriver Domstolsverket att Sveriges Domstolar står inför en period av omfattande förändringar där organisation, teknik och beredskap behöver stärkas parallellt med genomförandet av oberoendereformen. För att kunna möta utvecklingen med fortsatt hög rättssäkerhet betonar myndigheten vikten av långsiktiga resurser och stabila villkor.
– Med rätt förutsättningar kan vi säkra kompetensen, ta vara på teknikens möjligheter och stärka vår beredskap. Det är så vi värnar rättsstaten och ser till att Sveriges Domstolar står starka också i en tid av snabb förändring, avslutar Mikael Forsgren.
