Skolmåltiden används i dag främst som en logistisk och näringsmässig servicefunktion, trots att den når varje elev varje skoldag. Det konstaterar samverkansprojektet Policylabbet Offentlig Måltid i en ny förstudie, där man framhåller att måltiden har en outnyttjad potential som pedagogisk resurs för att stärka lärande, hälsa och hållbar utveckling.
Enligt Policylabbet Offentlig Måltid uppgår den årliga kostnaden för skolmåltider i grundskolan till drygt 8,9 miljarder kronor. Det motsvarar nästan sex procent av skolans totala kostnader och är omkring 2 miljarder kronor mer än vad som läggs på läromedel och skolbibliotek tillsammans. Förstudien lyfter därför frågan hur denna redan finansierade verksamhet kan ge större effekt för folkhälsa, minskad klimatpåverkan och skolans kunskapsuppdrag.
Slutrapporten visar att skollagen och läroplanen i dag inte ger skolorna ett tydligt stöd för att använda måltiden som en integrerad del av undervisningen. Uppföljningen fokuserar huvudsakligen på näringsinnehåll, vilket enligt rapporten leder till stora skillnader mellan skolor och kommuner i hur skolmåltiden nyttjas pedagogiskt.
Förstudien pekar samtidigt på att skolmåltiden kan stärka elevers förståelse för hälsa, hållbar utveckling, kultur och identitet, bidra till studiero, ökad likvärdighet och bättre matvanor samt skapa broar mellan pedagogik, elevhälsa och måltidsorganisation. Mot denna bakgrund bedöms läroplanen vara den mest strategiska hävstången för att förändra hur skolmåltiden används.
– I dag är skolmåltiden en miljö där nästan alla elever äter, men där lärandet sällan är organiserat eller kopplat till skolans kunskapsmål. När vi kopplar undervisning till något så konkret som maten på tallriken får eleverna en chans att förstå samband som annars förblir abstrakta. Det är dags att ge skolmåltiden det mandat som krävs för att bidra till lärande, hälsa och likvärdighet, säger projektledaren Anna Lindelöw Mannheimer, grundare av den ideella organisationen Frisk Mat.
Matoteket föreslås som ny lärmiljö
Som lösning föreslår förstudien att läroplanen uppdateras så att skolmåltiden får ett tydligt undervisningsmandat, samt att en ny modell, Matoteket, utvecklas och testas. Matoteket beskrivs som en ämnesövergripande lärmiljö där måltiden används som konkret utgångspunkt för tvärvetenskaplig undervisning.
Modellen innebär att alla elever i grundskolan har en schemalagd lektion i veckan under lunchtid, där de arbetar med exempelvis biologi, samhällskunskap, matematik och värdegrundsfrågor. På liknande sätt som biblioteket är skolans rum för språk och informationssökning, ska Matoteket fungera som ett rum för lärande om hälsa, hållbarhet, kultur och demokrati, integrerat i elevernas vardag.
– Genom framsynsmetodik kunde vi synliggöra hur olika möjliga framtider faktiskt påverkar styrning, kompetenser och vardagspraktik. Det blev tydligt för projektdeltagarna att läroplanen inte bara beskriver undervisningens innehåll, utan även skapar riktning, mandat och struktur för hela skolans organisation, säger Kajsa Lindström, innovationsledare och tjänstedesigner vid Beteendelabbet.
Test i skolmiljö planeras från 2026
Policylabbet Offentlig Måltid planerar nu att söka forskningsmedel för att kunna genomföra ett praktiskt test av Matoteket i verkliga skolmiljöer med start under år 2026. Syftet är att vetenskapligt följa både effekter och förutsättningar för arbetssättet.
– Forskningen visar tydligt att skolmåltiden rymmer en stor pedagogisk potential som i dag inte tas tillvara. Vi behöver nu studera hur Matoteket-modellen fungerar i praktiken. Det handlar både om effekter för elevers matvanor, trygghet och lärande, och om vilka organisatoriska och kompetensmässiga förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska bli långsiktigt hållbart, säger Maria Waling, ansvarig forskare i projektet vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet.
Förstudien genomförs inom ramen för Policylabbet Offentlig Måltid, ett samverkansprojekt där forskare, praktiker och beslutsfattare tillsammans utvecklar och testar nya policyidéer. Arbetet bygger på forskningsöversikt, intervjuer, omvärldsanalys, workshops med representanter från skolor, myndigheter och måltidsorganisationer samt ett utvärderande test i skolmiljö. Projektet finansieras av Vinnova och genomförs av Frisk Mat, Beteendelabbet, Södertälje kommun genom MatLust Utvecklingsnod, Umeå universitet och Livsmedelsakademin, med kunskapsstöd från Livsmedelsverket.
