Takytorna på Europeiska unionens cirka 271 miljoner byggnader skulle med dagens solcellsteknik kunna rymma omkring 2,3 terawatt toppeffekt i installerad solcellskapacitet och producera ungefär 2 750 terawattimmar el per år, enligt Europeiska kommissionens Joint Research Centre. Det motsvarar omkring 40 procent av elbehovet i ett framtida scenario med helt förnybar energiförsörjning i unionen år 2050.
Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Energy, lyfter därmed fram takmonterade solceller som en central komponent för att nå både kortsiktiga och långsiktiga klimat- och energimål inom Europeiska unionen. För första gången redovisas uppskattningar av solcellspotential på tak för varje enskild byggnad i alla medlemsstater.
Detaljerad kartläggning av varje byggnad
Underlaget bygger på European Digital Building Stock Model, version DBSM R2025, en högupplöst geospatial databas som täcker samtliga 271 miljoner byggnader i unionen. Genom ett så kallat bottom up-angreppssätt kan analysen skala från enskilda byggnader till kvarter, städer, regioner och hela Europeiska unionen, vilket enligt forskarna ger bättre förutsättningar för mer träffsäker och kunskapsbaserad energiplanering.
Den tekniska potentialen för takmonterade solceller i unionen uppskattas i studien till cirka 2,3 terawatt toppeffekt, fördelat på ungefär 1 800 gigawatt på bostadshus och cirka 500 gigawatt på andra typer av byggnader. Beräkningarna tar hänsyn till den snabba teknik utvecklingen; verkningsgraden för solpaneler anges ha ökat från cirka 18 procent år 2018 till omkring 22 procent år 2025, liksom högre effekttäthet på plana tak som är vanliga på större kommersiella fastigheter.
Forskarna presenterar också data per capita för installerad solcellskapacitet i medlemsstaterna, där dagens läge år 2024 jämförs med målnivåer i de nationella energi- och klimatplanerna för år 2030. För varje land redovisas hur stor andel av framtida elbehov som teoretiskt skulle kunna täckas med enbart icke-bostadsbyggnaders tak.
Stora tak kan bära stor del av målen
Enligt Joint Research Centre skulle mer än hälften av Europeiska unionens solcellsmål för år 2030, som uppgår till 700 gigawatt, kunna uppnås enbart genom att utnyttja tak på icke-bostadsbyggnader. Stora byggnader med mer än 2 000 kvadratmeter takyta bedöms ensamma kunna bära omkring 355 gigawatt av den totala potentiella kapaciteten.
I flera medlemsstater, däribland Cypern, Finland och Danmark, skulle tak på icke-bostadsbyggnader kunna täcka 95 procent eller mer av de nationella solcellsmål som anges i de uppdaterade nationella energi- och klimatplanerna för perioden 2021–2030. Den totala takpotentialen bedöms dessutom överstiga den solcellskapacitet som krävs i scenarier med nettonollutsläpp år 2050.
Samtidigt konstateras att endast omkring 10 procent av unionens byggnadstak i dag är utrustade med solceller, trots att taksystem redan står för ungefär 61 procent av den totala installerade solcellskapaciteten på 339 gigawatt toppeffekt år 2024.
Byggnader i fokus för omställningen
Byggnadssektorn svarar för cirka 42 procent av Europeiska unionens energianvändning och 36 procent av de energirelaterade utsläppen av växthusgaser. Mot denna bakgrund lyfter studien fram behovet av att ersätta fossila bränslen med ren el i byggnader, samtidigt som Eurostats uppgifter visar att elektrifieringsgraden i hushållen fortfarande bara ligger på omkring 26 procent.
Eftersom den övervägande delen av dagens byggnadsbestånd förväntas vara i bruk även år 2050 pekar Joint Research Centre på att integrering av solceller i renoveringar kan bidra till att sänka utsläpp, minska energikostnader och underlätta elektrifiering av bland annat värmepumpar och laddning av elfordon. Den så kallade solcellskravet i det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda beskrivs som en drivkraft för snabbare utrullning av solcellsanläggningar på både nya och renoverade byggnader.
Den offentligt tillgängliga databasen DBSM R2025 framhålls som ett praktiskt verktyg för beslutsfattare, planerare, energibolag och investerare som vill utforma mer rättvist fördelade och riktade strategier för utbyggnad av taksolceller. Forskarna vid Joint Research Centre har även publicerat den kod som använts i analysen, vilket möjliggör vidare studier och mer detaljerad planering på lokal och nationell nivå.
Arbetet kopplas till en bredare utveckling mot mer decentraliserade energisystem i linje med flera centrala initiativ inom Europeiska unionen, däribland det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda, RePowerEU-planen och European Solar Rooftops Initiative.
